Coronapandemin är den allvarligaste fredstida krisen sedan 1930-talets depression och 1910-talets spanska sjukan, enligt Europeiska Regionkommittén (CoR). Innan Covid-19-pandemin hade många aktörer förmodligen ett system som kunde säkerställa kontinuiteten av verksamheten exempelvis vid ett personalbortfall. Men det är nog få, som även i sin vildaste fantasi, hade kunnat föreställa sig de svåra konsekvenser som pandemin och viruset Covid-19 förde med sig. Pandemin har orsakat stort mänskligt lidande och medfört mycket allvarliga ekonomiska konsekvenser varvid en rad olika stödprogram till hushåll och företag har införts. Trots allt detta, så har krisen visat att EU:s städer och regioner behöver förbättra sitt krishanteringsarbete i samverkan med EU, menar CoR. 

CoR anser att EU ska arbeta förebyggande för framtida kriser 

Europeiska regionkommittén konstaterar i yttrandet att det var många som fick uppdrag kopplat till hanteringen av Covid-19 som inte hade någon större erfarenhet eller utbildning inom krisberedskap och/eller krishantering. Det har varit en stor utmaning. 

CoR vill se en ökad krisberedskap i EU 

Både vid vardagliga händelser och svårare påfrestningar behöver olika samhällsaktörer kunna agera tillsammans menar CoR och efterfrågar därför en gemensam arbetsmodell och ett gemensamt förhållningssätt som kan öka samhällets förmåga till snabbare och effektivare insatser. CoR framhäver därför att grundläggande utbildning i krisberedskap, krishantering och krissamverkan behövs även för grupper och yrkesroller som inte har det som sin profession i vardagen. 

CoR efterfrågar tydlighet 

CoR menar därtill att det inte sällan varit otydligt med syftet med olika typer av krisforum och krismöten, vilket bitvis gjort det svårt att avgöra vilka frågor som hanterats var. Vidare tycks vissa grupper under pandemin haft svårt att hitta sina roller och att förstå förväntningar som ställts på dem. 

CoR förespråkar gemensamma riktlinjer på EU-nivå 

I början av pandemin, det vill säga under våren 2020, menar CoR att det var lättare att nå konsensus i aktörsgemensamma beslut inom EU men att det under hösten blev mer vanligt för medlemsländer att fatta beslut på egen hand. Ute i verksamheterna pekade man på styrkan med gemensamma beslut och fördelen med en samstämmighet, då det kunde vara svårt att förklara skillnader i regler mellan exempelvis olika regioner i EU. En enighet ger möjlighet till en gemensam och enad kommunikation vilket ses som en styrka, enligt CoR. 

Några fler punkter som CoR lyfter fram i yttrandet som behöver vidareutvecklas: 

• EU:s befogenheter på hälsoområdet bör debatteras vid konferensen om Europas framtid.  
• EU:s institutioner och nationella regeringar bör involvera lokala och regionala myndigheter i utarbetandet av återhämtningsplaner på nationell nivå och EU-nivå. 
• EU måste ta itu med läkemedelsbristen och minska sitt beroende av tredjeländer genom att föra tillbaka produktionen av vissa läkemedel, kritiska ämnen, inklusive vacciner, och skyddsutrustning till europeisk mark. 
• CoR efterlyser ytterligare åtgärder för att öka flexibiliteten i EU:s budget, ramen för statligt stöd och ordningen för stöd. 
• Det finns en risk för en "digital klyfta" varvid CoR efterlyser politik och finansiering som stöder digitalisering, särskilt på landsbygden.  
• CoR efterlyser ökad hållbar rörlighet så att landsbygdsområden, mellanområden och stadsområden kan kopplas samman i större utsträckning.  
• CoR begär att lokala och regionala myndigheter ska involveras i de nya EU-instrumenten, såsom nästa generations återhämtningsplaner för EU och den mekanism för livsmedelskrisinsatser som EU-kommissionen föreslagit i strategin från jord till bord. 

Läs hela rapporten här 

/Andreas Stenlund