Återinförande av strikta men något flexiblare statsstödsregler i EU 

Statsstöd är ett viktigt verktyg i medlemsländernas arbete med att främja den regionala utvecklingen. De fastställer hur medlemsländerna får bevilja statligt stöd till företag för att stödja den ekonomiska utvecklingen i missgynnade områden i EU, samtidigt som man säkerställer lika villkor mellan medlemsländerna inom ramen för EU:s regionalpolitik. Den 19 april 2021 antog EU-kommissionen de reviderade riktlinjer för regionalt statsstöd efter att de nuvarande riktlinjerna utvärderades 2019 samt efter ett omfattande samråd där  Nortern Sparsely Populated Areas (NSPA) genom North Sweden lämnade in sina synpunkter till EU-kommissionen 2020. Därtill skickades på initiativ av North Sweden ett brev till ansvariga i EU från NSPA i slutfasen av processen. 

Den främsta anledningen till att EU-kommissionen såg behovet att revidera riktlinjerna för regionalt statsstöd var annonseringarna av EU:s nya politik kopplat till en grön och digital omställning, såsom den europeiska gröna given och de europeiska industriella och digitala strategierna, som för att kunna genomföras i hela EU anses kräva behov av även offentligt stöd.  

Därtill har olika lättnader gjorts för att under coronapandemin kunna ge temporära stöd till företag som drabbats och från EU-kommissionen har det poängterats vikten av att det är just temporära åtgärder att med nya regelverk återgå till mer normalläge från 2022 igen. Samtidigt finns det från många länder och aktörer en strävan att fortsatt kunna ge mer statsstöd för att stödja sin inhemska industri. En viss generell utökning av möjligt statsstöd blir det också och särskilt för områden som ser en stor avfolkning. Därtill att norra Sverige och NSPA är fortsatt utpekade av EU med generella särskilda undantag för att hantera gleshet och långa avstånd. 

Exempel på några av de övergripande revideringarna är:   

• Regionalstödets totala täckning ökar till 48 % av EU:s befolkning (tidigare 47 %) och en uppdaterad förteckning över a-områden och förhandsdefinierade c-områden att kunna få större grad av statsstöd görs. Utöver de kriterier som redan fanns, inför kommissionen en förenkling för att göra det möjligt för medlemsländerna att tilldela status som icke-förhands definierat c-område till även andra områden med behov av en rättvis omställning utifrån särskilda övergångsutmaningar för att hantera krisen och den gröna omställningen. 
• En höjning av de högsta stödnivåerna för att stödja målen för den europeiska gröna given och den digitala strategin genom att möjliggöra ytterligare incitament för investeringar i områden drabbade av bland annat avfolkning. Dessutom är de maximala stödnivåerna högre för små och medelstora företag än för stora företag. 
• Regionalstödskartor giltiga för perioden 2022–2027 skall inför 2022 fastställas, med en översyn planerad till 2023 på grundval av uppdaterad statistik som återspeglar den senaste ekonomiska utvecklingen och som gör det möjligt för regionerna att återhämta sig från krisen. De reviderade riktlinjerna för regionalt statsstöd träder i kraft den 1 januari 2022, vilket ger medlemsländerna tid till att utarbeta regionalstödskartor att anmälas till EU- kommissionen. 

Fortsatta specifika undantagsregler för norra Sverige 

För svensk del utökas möjliga områden att definieras som områden med särskilda utmaningar för en rättvis omställning i EU och därmed kan fler kommuner och regioner få sådan status mot idag. För norra Sverige kvarstår dock de specifika undantag som gällt sedan tidigare med att av EU definieras som så kallade c-områden med permanenta undantag för möjliga större offentliga stöd till näringsliv och investeringar. Specifika kartor skall tas fram från Sverige som i sin tur valt att dela in c-områdena i vad som kallas a- och b-områden där a-områdena i framförallt Norrlands inland kan nyttja de maximala möjliga stödnivåerna och b-områdena en lägre grad av sådana stöd. 

Det centrala för NSPA har varit att bibehålla nuvarande regelverk som i sin tur är ett resultat av tidigare arbete från NSPA med EU-kommissionen för att skapa samspel med det extra gleshetsstödet inom regionalpolitiken som riktar sig till det nordligaste Europa för programområden med en extremt låg befolkningstäthet om under 8 invånare per kvadratkilometer respektive enskilda regioner med färre än 12,5 invånare per kvadratkilometer, som också är det som slagits fast för gleshetsstödet till norra Sverige och Finland. Norge har inget regionalstöd från EU men är däremot helt underordnade EU:s statsstödsregler och för Nordnorge därmed även de undantag övriga NSPA får.  

I grunden kvarstår nu det som varit, med att stödet ska bidra särskilt till att minska utflyttning och avfolkning av berörda områden samt kompensera för småföretagsutveckling i områden där de möter särskilda utmaningar på grund av avstånd till marknaderna och liknande. För glesbefolkade områden blir det också möjligt att ge stöd även riktat till större företag och företagsinvesteringar, om än lägre stödnivåer jämfört med småföretag. Såväl Facebook i Luleå som Northvolt i Skellefteå är exempel på större investeringar som kunnat nyttja möjligheterna för regionalt statsstöd i norra Sverige. Ett annat exempel är transportstödet till inlandet och framåt kan frågan om bredbandsutbyggnad och 5G i de glesa områdena bli investeringar som kan ha behov av offentliga medel. Det, liksom transportstödet, omfattas i sin tur av specifika undantagsregler. 

Överlag är det som nu fastslagits av EU-kommissionen därmed i linje med det som framförts av NSPA om behovet av långsiktiga och stabila regelverk med särskild hänsyn till NSPA-regionerna. Det är nu upp till nationell nivå att implementera regelverket och lägga fast de stödområdeskartor och vilka mer konkreta stöd och stödnivåer som ska kunna ges inom ramen för EU:s övergripande ramverk, att kunna godkännas av EU-kommissionen. 

Läs Northern Sparsely Populated Areas position här                                 

Läs NSPA:s brev som bland annat skickats till ansvarig EU-kommissionär inför slutrevideringen av statsstödsreglerna här 

Läs EU-kommissionens pressmeddelande här 

/Andreas Stenlund och Mikael Janson