Såväl EU-kommissionen, den svenska regeringen och Nordiska ministerrådet har presenterat strategier som pekar ut några av de centrala förutsättningar inom området artificiell intelligens (AI). 

EU-kommissionens meddelande "Artificiell intelligens för Europa"

EU-kommissionen presenterade den 25 april ett meddelande "Artificiell intelligens för Europa" om en strategi som syftar till att öka offentlig och privat investering inom området artificiell intelligens AI i Europa.  Strategin har tagits fram på förfrågan från medlemsländernas stats- och regeringschefer vilka efterfrågat ett gemensamt tillvägagångssätt för utvecklande av tekniker som i större utsträckning ska genomsyras av artificiell intelligens i EU.

I meddelandet "Artificiell intelligens för Europa" lägger EU-kommissionen fram en europeisk strategi för AI baserad på tre pelare: 

1) Främjande av ekonomiskt stöd och uppmuntran till användning från offentlig och privat sektor

Enligt EU-kommissionen bör EU, både offentlig och privat sektor, öka investeringarna i FoUI med minst 20 miljarder EUR fram till slutet av 2020 genom att: 

- öka investeringarna inom Horizon 2020 till 1,5 miljarder EUR för perioden 2018–2020. Det förväntas generera ytterligare 2,5 miljarder EUR från befintliga offentlig-privata partnerskap inom t ex Big Data och robotteknik samt ge stöd för AI-utvecklingen inom nyckelsektorerna transporter, hälso- och sjukvård m fl och vidare koppla samman och förstärka  AI-forskningscentra.

- stödja utveckling av en ”AI-on-demand-plattform” som kommer att ge tillgång till relevanta AI-resurser inom EU för alla användare

- använda Euroepiska Fonden för strategiska investeringar (EFSI) för att ge företag även nystartade företag kompletterande stöd till investeringar i AI. Totalt siktar fonden mot att mobilisera mer än 500 miljoner euro i totala investeringar till slutet av 2020 i flera viktiga sektorer.

EU-kommissionen kommer också att fortsätta sitt arbete med att skapa en miljö som stimulerar investeringar. Eftersom data är råmaterial för de flesta AI-teknologier föreslår EU-kommissionen lagstiftning för att öppna mer data för återanvändning och andra åtgärder för att underlätta datadelning. Detta omfattar data från allmännyttiga företag och miljön samt forsknings- och hälsodata.

2) Förberedelser inför samhällsförändringar som AI medför

I och med införandet av AI kommer många arbetstillfällen att skapas, medan andra kommer att försvinna, och de flesta arbeten kommer att ändra karaktär. EU-kommissionen uppmuntrar därför medlemsstaterna att modernisera sina utbildningssystem och stödja övergångar på arbetsmarknaden med den europeiska pelaren för sociala rättigheter som underlag. EU-kommissionen kommer att stödja partnerskap mellan näringsliv och utbildningsväsende för att attrahera och behålla talanger på AI-området i Europa, inrätta särskilda utbildningsprogram med finansiellt stöd från Europeiska fonden, stödja digital kompetens och digitala färdigheter, kompetens inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (Stem), entreprenörskap och kreativitet. Förslag inom ramen för EU:s nästa fleråriga budgetram (2021–2027) kommer att omfatta ökat stöd till utbildning i avancerade digitala kunskaper, inklusive AI-specifik expertis.

3) Säkerställande av ett lämpligt etiskt och rättsligt ramverk

I likhet med all omvälvande teknik, kan AI ge upphov till nya etiska och rättsliga frågor som rör ansvar eller potentiellt partiska beslut. Ny teknologi bör inte innebära nya värderingar. Kommissionen kommer att presentera etiska riktlinjer om AI-utveckling före slutet av 2018, baserade på stadgan om de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen och med beaktande av principerna om dataskydd och öppenhet med det arbete som Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik utfört som underlag. Som bidrag till att utveckla dessa riktlinjer kommer kommissionen att sammanföra alla berörda aktörer i en europeisk AI-allians. Senast i mitten av 2019 kommer kommissionen också, mot bakgrund av den tekniska utvecklingen, att utfärda en vägledning om tolkningen av produktansvarsdirektivet, i syfte att ge konsumenter och producenter rättslig klarhet i händelse av defekta produkter.

Nästa steg

EU-kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna att ta fram en samordnad AI-plan som ska vara klar före årets slut. De viktigaste målet kommer att vara att maximera effekten av investeringarna på EU-nivå och nationell nivå, uppmuntra samarbete i hela EU, utbyta bästa praxis och fastställa nästa steg. 

Sverige antar en färdriktning för Artificiell Intelligens, AI

Regeringen beslutade den 16 maj om en nationell inriktning för AI. AI-inriktningen pekar ut några av de centrala förutsättningar som är viktigast för samhällets aktörer att hantera:

- Utbildning och forskning. En grundläggande förutsättning för att hela Sverige ska dra nytta av AI är att tillräckligt många personer har de kunskaper som krävs för att utveckla och använda AI. Det ställer krav på att AI integreras i såväl utbildningar som grundforskning.

- Innovation och användning. För företag i alla branscher finns möjlighet att utveckla sin konkurrenskraft med hjälp av AI. Pilotprojekt, testbäddar och miljöer för utveckling av AI-applikationer behövs i Sverige för att skynda på införandet av ny AI-teknik på ett etiskt, säkert och hållbart sätt.

- Ramverk och infrastruktur. Sverige behöver utveckla regler, standarder, normer och etiska principer i syfte att vägleda etisk och hållbar AI-användning.

Inom ramen för satsningarna kommer en internationellt ledande samverkansmiljö för AI etableras för att påskynda AI-relaterad tillämpad FoUI. Arenan kommer att vara öppen för individer och team från universitet, industri och den offentliga sektorn som bedriver AI-relaterade forsknings- och innovationsaktiviteter. Satsningen kommer att etableras i Göteborg på Lindholmen Science Park i tredje kvartalet 2018.

Sverige leder nordiskt-baltiskt AI-samarbete

Vid nordiska ministerrådets möte den 14 maj antog de nordisk-baltiska ministrarna en gemensam AI deklaration om att stärka samarbetet kring artificiell intelligens, ett samarbete som kommer att ledas av Sverige. 

Artificiell intelligens (AI)

Artificiell intelligens AIavser system som visar på ett intelligent beteende och som kan utföra olika uppgifter med autonomi för att uppnå specifika mål. Exempel på sådana system är mobiltelefoner, e-handelsverktyg, navigeringssystem eller olika sensorer som samlar in data eller bilder. AI kan förbättra människors liv och för med sig stora fördelar till samhället och ekonomin genom att exempelvis förbättra hälso- och sjukvården tack vare mer exakta och snabbare medicinska diagnoser, effektivisera den offentliga förvaltningen, göra transporter säkrare, bidra till ett mer hållbart jordbruk och en mer konkurrenskraftig industri. AI kan också hjälpa till i arbetet mot cyberbrottslighet och minimera användningen av el. För att ge en bild av hur Europa i dagsläget ligger till internationellt vad gäller investeringar inom området för AI så satsade EU mellan 2,4-3,2 miljarder EUR år 2016 medan Asien investerade mellan 6,5-9,7 miljarder EUR och Norra Amerika 12,1-18,6 miljarder EUR. 

Läs mer:

EU-kommissionens meddelande om "Artificial Intelligence for Europe"

Sveriges "Nationell inriktning för artificiell intelligens"

Nordiska ministerrådet: Norden och Baltikum med ambitiösa mål för artificiell intelligens

/Mona Mansour