År 2016 fanns det 2,3 miljoner utstationerade arbetare i EU, som för företag i ett EU-land jobbar i ett annat EU-land. Många av dessa jobbade inom byggsektorn. I slutet av maj i Europaparlamentet resulterade röstningen om rätten till lika lön för lika arbete i en kraftig majoritet som sa ”ja” medan de svenska EU-parlamentarikerna var delade mellan ja och nej.

Det fanns ett brett stöd i Europaparlamentet för förslaget om lika lön för lika arbete i EU som röstades igenom: 456 ledamöter röstade ja medan 147 sade nej. Numera är det bestämt att arbetare från ett EU-land som tillfälligt jobbar i ett annat medlemsland ska få rätt till samma lön som andra inhemska arbetare som utför samma jobb på samma arbetsplats. Historiskt har det varit lagligt att erbjuda arbetare en minimilön som ofta varit lägre. Medlemsländerna som främst är emot de nya reglerna är de i Östeuropa som anser att deras medborgare kommer att förlora arbetstillfällen på grund av att de inte längre kan konkurrera med lägre löner. Enligt sysselsättningskommissionären och kristdemokraten Marianne Thyssen innebär detta goda nyheter för det sociala Europa.

Tudelade åsikter mellan svenska politiker

I Sverige har motstånd hörts från arbetsgivarsidan och den politiska mitten-högern där den allmänna åsikten är att reglerna riskerar att hota den svenska modellen med kollektivavtal och öka byråkratin.

– Ändringarna i utstationeringsdirektivet innebär att en av EU:s fundamentala rättigheter, den fria rörligheten, begränsas. Socialdemokraternas väg leder till en återvändsgränd, ett stängt och isolerat Sverige som i slutändan skadar svenska intressen, säger Jasenko Selimovic, Europaparlamentariker för Liberalerna.

Från socialdemokratiskt håll innebär detta en seger och en betydelsefull åtgärd i syfte att åstadkomma lika rättigheter för alla arbetstagare i EU.

– Vi fick väldigt tydligt fastställt att det ska vara lika lön för lika arbete på samma arbetsplats, det var kolossalt viktigt. Man ska inte tävla med att vara billigast utan att vara bäst, säger Europaparlamentariker Marita Ulvskog (S).

Moderata EU-parlamentarikern Christofer Fjellner håller inte med och har tidigare framfört att det kommer att bli svårare för arbetsgivare att anställa andra EU-medborgare på grund av ökad byråkrati vilket kommer slå mot Sverige i ett läge där landet är i stort behov av utländsk arbetskraft. Fjellner anser att en risk är att uppgörelsen hotar den svenska modellen där arbetstagare och arbetsgivare kommer överens genom kollektivavtal då EU-domstolen får makt att uttolka reglerna. En svårighet som arbetsgivarsidan pekat på är att avgöra vilket kollektivavtal som ska gälla för utländska EU-arbetare i Sverige om man till exempel på ett bygge har olika svenska avtal.

Källa: Europaportalen

/ Julia Hanson