Tre gånger om året publicerar EU-kommissionen makroekonomiska rapporter för medlemsländerna. Rapporterna upplyser om de ekonomiska tendenserna baserats på de senaste månaderna, granskar EU:s medlemsländers ekonomier och ger en ekonomisk framtidsprognos.

Enligt den senaste rapporten, som publicerades den 13 februari, förväntas den ekonomiska återhämtningen i EU fortsätta, trots globala utmaningar och politisk instabilitet. För första gången på tio år beräknas ekonomierna i alla medlemsstater att öka under hela prognosperioden, som omfattar år 2016, 2017 och 2018. Sysselsättningen växer i stabil takt och artbetslösheten fortsätter att minska, samtidigt som investeringstillväxten fortsätter. Den privata konsumtionen anses fortfarande vara motorn för återhämtningen i EU. Dock visar prognosen en större osäkerhet än vanligt för den ekonomiska tillväxten och återhämtningen.

– Den ekonomiska återhämtningen fortsätter för femte året i rad. I dessa osäkra tider är det dock viktigt att EU:s ekonomier förblir konkurrenskraftiga och bibehåler sin förmåga att anpassa sig till föränderliga omståndigheter. Det kräver löpande strukturreformer, - sa Valdis Dombrovskis, vice ordförande i EU-kommissionen med ansvar för euron och dialogen mellan arbetsmarknadens parter samt för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen.

EU-kommissionens faktablad om Sveriges ekonomi - se länken nedan

I uppföljningsredovisningen granskade EU-kommissionen ekonomier av de enskilda medlemsländerna. Enligt EU-rapporten ”Tillväxt i hälsosam takt”, som fokuserar på svensk ekonomi, ser utvecklingen i Sverige relativt positiv ut. Den reala BNP-tillväxten förväntas att återfalla till ekonomins potentiella tillväxttakt och den inhemska efterfrågan förblir den främsta drivkraften. Arbetslösheten minskar på grund av stark arbetsmarknad och förväntas stabiliseras på en relativt låg nivå, samtidigt som inflationen ökar gradvis mot Riksbankens två procent mål.

Men samtidigt varnar rapporten för en viss osäkerhet, som svensk ekonomi står inför. Den instabila fastighetsmarknaden kan orsaka ekonomis obalans. De stigande bostadspriserna tillsammans med en fortsatt uppgång i hushållens skuldsättning innebär stora risker för olika sektorer. Bland annat, riskerar den finansiella sektorn att påverkas mest av allt. Eftersom svenska bankgrupper är av stor vikt för Norden och Baltisk region, kan det leda till en spridningseffekt till grannländerna i nära framtid. Det krävs större strukturreformer för att möta dagens utmaningar båda på hemmaplan och på regional nivå.

Läs hela EU-kommissionens pressmeddelande här

Läs granskningen av EU-ländernas ekonomiska och sociala mål här

Läs hela prognosen för Sverige här

Faktablad om Sveriges ekonomi (pdf) 

/Maria Sandberg