Vid Europaforum Norra Sveriges (EFNS) utökade rapportörsmöte i Stockholm den 10 november 2017 var EU:s framtid tema för dagen och diskussionerna om förhandlingarna kring EU:s sammanhållningspolitik post 2020. Under sammankomsten antog de fyra nordligaste länen med Norrbotten, Västerbotten, Jämtland-Härjedalen och Västernorrland i EFNS en politisk position med 16 krav till EU-kommissionens Vitbok om EU:s framtid och en position om mervärdet av EU:s sammanhållningspolitik för norra Sveriges utveckling.

– Hur ska nästa programperiod från 2020 utformas och vad blir konsekvenserna av att Storbritannien troligen lämnar EU-samarbetet? Vad händer utifrån de olika valen som sker ute i Europa? Och hur påverkar det framtiden ute i Europa, inledde Erik Bergkvist (S), regionråd vid Region Västerbotten och ordförande för EFNS.

Under dagen medverkade bland annat Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, för att presentera resultaten av EU-samarbetet så här långt.

- Vi står inför stora utmaningar, det handlar om globalisering och digitalisering. Men även om demografi,säger Katarina Areskoug Mascarenhas.

EFNS efterlyser ett regionalt perspektiv i diskussionerna om EU:s framtid

EU-kommissionen har lagt fram en vitbok om EU:s framtid, som ett bidrag till den pågående debatten om vilken väg unionen ska ta i och med att Storbritannien lämnar EU. EU-kommissionen målar upp fem olika scenarier från att endast fokusera på inre marknaden till steg mot en federation.

Enligt vitboken minskar Europas befolkning och ekonomiska betydelse allt eftersom andra delar av världen växer. År 2060 kommer inte något av våra medlemsländer att utgöra ens 1 procent av världens befolkning, vilket är ett starkt skäl till att hålla ihop för att nå bättre resultat.

Europaforum Norra Sverige välkomnar EU-kommissionens vitbok om EU:s framtid, men saknar i mångt och mycket det regionala perspektivet. Forumet menar att den regionala rösten måste få ta mer utrymme i den EU-politiska debatten, då en stor del av förverkligandet av EU:s ambitioner utförs av den regionala och lokala nivån.

EU och den europeiska sammanhållningspolitiken efter 2020

Nicolas Brookes, Director responsible for Regional Policy, Conference of Peripheral and Maritime Regions (CPMR) redovisade sin framtidsvision för EFNS den 10 november. CPMR målar upp olika scenarios om hur EU ska utvecklas efter 2020. CPMR oroas för att en stor del av de nyvalda ledarna nom unionen inte har förståelse för vikten av sammanhållningspolitiken.

SKL i sin tur stödjer en sammanslagning av olika program. Finansieringsinstrument kommer också att vara viktigt komplement till EU-fonderna framöver. SKL målar upp scenariot att budgeten för sammanhållningspolitiken kommer att minska.

– Sammanhållningspolitiken spelar en viktigare roll än någonsin för att skapa utveckling, säger regionrådet för Jämtland Härjedalen, Robert Uitto (S).

Vidare pratade Johan Krafft, kanslichef, Kansliet för samordning av EU-frågor, Statsrådsberedningen, om Sveriges syn på EU:s framtida utveckling i ljuset av Brexit och de pågående förberedelserna av EU:s kommande budgetdiskussion inför post-2020. Sverige kommer att bibehålla sin tuffa budgetrestriktiva linje, men nu börjar arbetet för att påverka innehållet av EU:s framtida budget.

Antagna positioner vid EFNS i Stockholm 2017

EFNS sammankomst i Stockholm avslutades med att Jämtland-Härjedalen, Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland antagit två gemensamma politiska positionsdokument om mervärdet av en europeisk sammanhållningspolitik för utvecklingen av Norra Sverige; och om att i EU-framtidsdiskussioner öka regionernas inverkan. 

EFNS åsikter om EU:s vitbok och sammanhållningsrapport (pdf)
Position om mervärdet av EU:s sammanhållningspolitik (pdf)

/Martha Bahta