I samarbete med andra regionkontor inom Baltic Sea Group anordnade North Sweden seminariet "Saving the Sea the Baltic way - turning tougher transport regulations into competitve advantages" den 9 oktober under Open Days 2013 dagarna, på Mecklenburg-Vorpommern Information Office i Bryssel.  En av talarna var Västerbottens regionråd, Erik Bergkvist, som berättade om projektet Kvarken Multi Modal Link - en innovativ teknisk lösning för att tackla miljöutmaningar i Östersjöregionen. 

Saving the Sea the Baltic way
På seminariet presenterades exempel på hur aktörer runt Östersjön gör för att implementera framtidens teknik i syfte att kunna matcha konkurrenskraften som härstammar från behovet av hållbara transportlösningar. Dessa behov skapar nya möjligheter för företag, forskning och innovativ teknik som behövs för att ta itu med utmaningarna i Östersjöområdet. Sjöfartsnäringen och varvsindustrin står under Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) nya regelverk som kräver nya bränslen, material och tekniker. Det transeuropeiska transportnätverkets mål är att utveckla korta sjötransporter, inre vattenvägar och tågförbindelser i Europa.

Presentationerna på seminariet handlade bland annat om ny bränsleteknik för fartyg och en planerad sammanlänkning med järnväg mellan Finland, de Baltiska staterna och kontinentala Europa kallad Rail Baltic. Båda dessa ämnen är av betydelse för transporten i våra regioner. Erik Bergkvist, regionråd i Västerbotten, talade om EU-projektets Kvarken Multi Modal Link (Kvarkenlänken) och dess mervärde för Europa; en innovativ teknisk lösning för att tackla miljöutmaningar i Östersjön. Redan nu finns behov av en bra och miljövänlig länk mellan norra Sverige och Finland som klarar både gods-och passagerartrafik. Inom Kvarkenlänken projektet planeras det en ny färja för att kunna tillgodose både dagens och framtidens transport behov. Den nya färjan kommer också att fungera som en drivkraft för ekonomin på båda sidor om Kvarken, i form av ökad turism och handel.

- Kvarkenlänken ska vara en självklart viktig del av handel och transport mellan Sverige och Finland, inte minst för att sträckan Vasa - Umeå är den kortaste sjösträckan mellan länderna, menar Erik Bergkvist. Den finska varvsindustrin har tilldelats projektpengar från EU:s TEN-T program för att utveckla den miljövänliga färjan. Erik Bergkvist anser att detta kommer leda till ökad sysselsättning och ny forskning och innovation inom området. Den nya färjan kommer drivas av LNG och är tänkt att fungera som en del i ett större öst-västligt infrastruktursystem som knyter samman Mo i Rana i väst med Ryssland i öst. Ur ett europeiskt perspektiv kommer en bättre Kvarken-förbindelse att ge ett förbättrat europeiskt transportnätverk med avsevärda fördelar för och på miljön.

Bakgrund till seminariet
Svavelutsläpp orsakade av människan har lett till kraftigt försurning och sämre luftkvalitet. Även små förändringar i t.ex. en sjös pH-balans kan leda till att livet i sjön dör. Flertalet skogar har också dött på grund av så kallat surt regn runt om i Europa men det är inte bara nederbörden med höga svavelhalter som orsakar problem. Svavlet blir också ett findamm, vilket är farligt för hälsan eftersom det orsakar andnings- och hjärt-kärlsjukdomar vilket kan förkorta livslängden hos EU:s medborgare med upp till två år. Svenska svavelutsläpp står inte för största delen av de inhemska svavelföroreningarna, utan det gör nederbörd och damm som färdats med vindarna från andra länder. Internationell sjöfart står för den största delen av dagens utsläpp av svavel. Som ett resultat av FN:s sjöfartsorganisation (IMO) och EU:s arbete med att reglera utsläppen har svavelföroreningarna i Sverige minskat de senaste åren.

Som en del i EU:s arbete för att förbättra luftkvaliteten och motverka föroreningar presenterade EU-kommissionen den 14 juli 2011 en ändring i direktiv 1999/32/EC som reglerar de tillåtna svavelhalterna inom sjöfarten. Efter några ändringar i förslaget godkändes de nya reglerna av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd (Ministerrådet) och började gälla den 17 december 2012. Medlemsländerna ska ha implementerat de nya reglerna senast den 18 juni 2014.

De nya reglerna säger att svavelhalten inte får överskrida 0,5 viktprocent i marina bränslen för sjöfart som rör sig i alla europeiska vatten år 2020. Undantagen är Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen som anses ha extra känsliga ekosystem. Svavelhalten i dessa vattenområden får inte överskrida 0,1 viktprocent från och med år 2015. Jämförelsevis kan sägas att svavelhalten i bränsle för lastbilar och personbilar inte får överskrida 0,001 viktprocent.

Konsekvenser för industrin
En tidig konsekvensanalys av Sjöfartsverket visade att lagändringen skulle betyda ökade kostnader för industrin och en risk för övergång till väg- och järnvägstrafik istället för sjöfart.

Svenska regeringen har sedan dess gett Trafikanalys i uppdrag att utvärdera konsekvenserna, på kort och lång sikt, av förändringarna i svaveldirektivet. I juli i år (2013) kom Trafikanalys med en delrapport. De alternativ som beräknas ha störst realistisk chans att komma i produktion innan svaveldirektivet träder i kraft 2015 är byte av bränsle och anpassning av skrubbersystem för de fartyg som idag drivs av tjockolja. Byte av bränsle anses vara väldigt dyrt och med ökad efterfrågan på främst LNG (flytande naturgas) kommer priset att stiga kraftigt på kort sikt, vilket ger ökade kostnader. På lång sikt, om produktionen ökar som förväntat, kommer priserna på LNG att minska och med LNGs många miljömässiga fördelar ses det i nuläget som det bästa alternativet. Detta är dock starkt beroende av ökad utbyggnad och kraftigt ökad produktion, då priset på LNG är beroende av stordriftsproduktion. Idag finns det ca 350 LNG fartyg i världen, varav ett exempel är Viking Lines kryssningsfartyg Viking Grace som trafikerar Åbo-Åland-Stockholm.

Skrubberalternativet går ut på att man installerar en skrubber i fartygets motor. Skrubbern har som uppgift att rena utsläppen av svavel. Detta är en ny teknik som fortfarande befinner sig i utvecklingsstadiet, vilket innebär höga kostnader. Användning av skrubber innebär också ökad bränsleanvändning för att driva skrubbern och enligt de beräkningar som finns nu är det inte ekonomiskt försvarsbart att anpassa fartyg som är äldre än 20 år. Kostnaden för att installera en skrubber skiljer sig rätt kraftigt, bland annat beroende på typ av skrubber och storlek på fartyget.

Erik Bergkvist håller presententation om Kvarken Multimodal Link under Open Days 2013.

Läs Mona Mansours "State of Play" om bl.a. Kvarkenlänk-projektet för mer information

/Filip Ingelström och Jennie Larsson