Glesbefolkade urbana regioner i framkant med stöd av EU

Norra Sverige är i befolkning i paritet med Stockholm, men över en yta av lite drygt halva Sverige. I den OECD-studie som North Sweden European Office initierade för NSPA och som presenterades i den Europeiska Regionkommittén i Bryssel 2017, formulerades det som att NSPA sammantaget med sin 2,6 miljoner invånare motsvarar Rom i befolkningsmängd, men som om det var spritt över hela Spanien i yta. Det ger en bild av de specifika utmaningar som finns med exempelvis jämförelsevis små arbetsmarknader över stora avstånd.

Även om det i norra Sverige finns städer av storlek, åtminstone i en nordisk kontext, som ligger utmed en relativt tätbefolkad Norrlandskust, så är även dessa städer små i ett globalt sammanhang. Styrkan ligger även för dessa i att de ligger i denna regionala kontext, med å ena sidan att vara den urbana noden för ett stort omgivande land och å andra sidan möjligheter att genom bättre uppkoppling skapa starkare arbetsmarknadsregioner sinsemellan. Norra Sverige har därför ett unikt innovationssystem genom sina specifika utmaningar som i gengäld skapar behov av att vara uppfinningsrik och samtidigt, även med avstånden, ha nära till varandra. På grund av att det är få människor ger det möjligheter till ett utbyte över olika sektorer mellan samhälle, näringsliv och akademi på ett sätt som är svårt att hitta på annat håll. Därtill är det av nödvändighet att gå över gränserna just för att det krävs samverkan när den egna hemmaplanen och marknaden snabbt blir för liten. Det ger möjligheter att ur många aspekter vara snabbfotade med att i samverkan pröva nya lösningar som en slags testbädd för hela Europa, som också allt mer uppmärksammas i EU.

Det är förstås perspektiv som North Sweden jobbat med under många år och inneburit att EU exempelvis tagit bort begränsningar för storleken på städer, så att även norra Sveriges relativt små städer kan ta del av EU:s satsningar på smarta städer. Till det kommer de långsiktiga prioriteringarna kring gröna satsningar i norra Sverige som nu ligger helt i tiden med EU:s stora gröna giv. Det bygger i sin tur också på EU:s olika stödmekanismer och krav på smarta specialiseringsstrategier för att få del av utvecklingsmedel, som i sin tur inneburit fokus på innovation och klimat. Betydelsen av EU för att bygga grunden för mycket av det vi ser idag kan inte underskattas och är i sig en syresättning av hela innovationssystemet genom att skapa samverkan och utbyten som annars inte blivit.

Även för sektorer som besöksnäringen har det varit en grund för att få ihop de små väldigt lokala turismaktörerna för att idag samverka kring globala destinationspaket som lockar till att vilja besöka norra Sverige som en attraktiv region, vilket i sin tur spiller över i mycket annat som kan locka kompetens att vilja bo och verka och etablera verksamhet i våra regioner, att dra än mer nytta av i arbetet med att hantera allt mer skriande kompetensförsörjningsbehov.

Parallella inomregionala utvecklingsmönster med utmaningar att hålla ihop

Idag går det att se olika parallella processer i våra regioner, där några kommuner och samhällen ser en nyindustrialisering som vi inte sett sedan industrialismens dagar och som därtill handlar om att lösa de klimatproblem som den förra vågen av gruvdrift och industrietableringar skapade. Det är naturligtvis oerhört positivt, men inte utan utmaningar för att kunna bygga hållbara samhällen runt dessa etableringar. Vi har därtill omgivande kommuner och delar av regionerna som har potentialer att få del av detta genom att kunna kopplas samman i en arbetsmarknadsregion och lokala värdekedjor till följd av det som sker. Utmaningen är dock att verkligen kunna komma in i att ta del av dessa processer, när allt fokus hamnar på där de nu faktiska etableringarna sker. Därtill finns förstås stora frågor kring hela energiförsörjningen, transportkapacitet, kompetensförsörjning och investeringskapital att hantera för att verkligen kunna erbjuda en attraktiv tillväxtmiljö.

Därutöver finns det några städer med idag egen växtkraft att på egen hand också hämta hem extern finansiering, utifrån ett strategiskt arbete att komma in i de mer klassiska urbana innovationsprocesserna som mycket av nationell och EU-politik bygger på. Det är tillväxtcentra som regionalt, likt Stockholm nationellt, är hubbar för att såväl kapital- som kompetensmässigt via inte minst universitetsetableringar växla upp det som skapas i omlandet och därmed fungera som ekonomiska motorer just genom att vara regionala, nationella, europeiska och rentav globala marknadsplatser och noder. Det sker inte i ett vacuum, utan det är det regionala – för Stockholm nationella – ekosystemet som bygger basen för den utvecklingskraft som kunnat utvecklas som en del av, men också diversifierat från, omgivande landets mer naturresurskopplade tillväxt inom skogs-, mineral- och processindustri samt energiförsörjning och naturturism.

Kvar, att inte förglömma, finns då de delar av norra Sverige som brottas med de utmaningar som varit allt sedan motorsågens inträde, för att illustrera när norra Sverige gick från en arbetskraftsintensiv region med en lokalt baserad ekonomi i tydliga geografiska värdekedjor utmed älvarna, till att, som den generella industriutvecklingen varit, producera allt mer värden men med behov av allt färre anställda och därtill ökande kompetenskrav som kan fyllas av administratörer, konsulter och försäljningsavdelningar någon annanstans där också värdena stannar och växlas upp.

Ett av huvudbudskapen i den nämnda OECD-studien var att det finns ett glapp mellan de mer urbana innovationsprocesserna och det mer inkrementella innovationssystemet i övriga delar av NSPA. Det sker mycket nyskapande och utveckling för smartare lösningar av ren nödvändighet i stora delar av norra Sverige, men det finns inte kapacitet att skapa mer strategiska samlade processer som kan skapa nya affärer som också kan nå nya marknader. För det behöver det mer utbildnings- och forskningsdrivna innovationssystemet nå ut bredare i någon slags virtuella kluster för att överbrygga avstånden utanför de platser där mer traditionella campus och företagsinkubatorer kan samlas och som norra Sverige också för den skull har många mycket konkurrenskraftiga att visa upp.

Olika i olika delar, men ändå lika med en gemensam nämnare: Kapacitetsbrist

I allt fokus som är på de stora industrisatsningarna och som behöver kompletteras med stöd för att bygga hållbara samhällen runt dessa, där EU också har sådant bredare omvandlingsstöd i bland annat den så kallade Just Transition Fund för regional grön strukturomvandling riktat till det nordligaste Sverige, som dock Sverige på nationell nivå velat begränsa användningen av, är det viktigt att tappa siktet på de utmaningar som de riktigt glesbefolkade områdena fortsatt brottas med och som är det som EU:s särskilda avsatta regionalstöd för norra Sverige och Finland är riktade till. Det handlar om regionalfondsmedel för att bygga kapacitet för att skapa hållbar utveckling och som nu även omfattar särskilt avsatta socialfondsmedel för norra Sverige att kunna ge stöd för nödvändiga strategiska satsningar inom områden där det råder kompetensbrist.

Det vi noterat under arbetet med att argumentera för och bidra till att forma dessa regionalstöd är att det från EU finns en ambition om att i våra regioner bygga kapacitet för lokalt ledd utvecklingskraft genom särskilda samlade satsningar som drar nytta av EU:s olika fonder på ett strategiskt sätt utifrån subregionala tillväxtstrategier. Det har från svensk nationell nivå bemötts med en ovilja att ta sig an sådana strukturer. Vi tog därför från North Sweden initiativ till att inom ramen för samverkan i Europaforum Norra Sverige mellan de fyra nordligaste regionerna ta fram en rapport om det som kallas Integrated Territorial Investments (ITI) för lokalt ledd utveckling som också gentemot EU visar på utmaningarna med att från lokal och regional nivå överhuvudtaget mäkta med att administrera dagens komplicerade stödstrukturer för små och utspridda aktörer i våra regioner.

En röd tråd i de nämnda olika delvis parallella, delvis integrerade utvecklingsprocesser vi just nu ser, är att det saknas kapacitet för att i många fall ens bygga kapacitet för att hantera den samhällsomställning och hållbara tillväxt som är önskvärd. Utmaningarna är olika men ändå lika mellan de kommuner som på ena sidan ser stora och i grunden fantastiska satsningar som suger upp allt fokus och kapital, men samtidigt står med en väldig samhällsomställning att hantera utan egna resurser för det, respektive de kommuner som på andra sidan med glesa strukturer står med fortsatt utflyttning av framförallt yngre kvinnor och ingen som tar över mikroföretag vars ägare är i pensionsåldern och med för den skull fortsatta behov av att upprätthålla en samhällsservice som kostar relativt mer och med en mycket liten, om någon, egen administrativ förmåga att husera egna utvecklingsprojekt. Den gemensamma nämnaren är att det helt enkelt saknas kritisk massa.

Strategiskt arbete på gång för att bygga regional utvecklingskapacitet med stöd av EU

Det kräver olika anpassade strategier och strukturer, men i grunden är det i linje med den tolkning vi förmedlar från OECD-studien som kan sammanfattas; att regionerna i NSPA är regioner som i många delar ligger i de facto global framkant, men samtidigt är sårbara i brist på kritisk massa och en begränsad råvarubaserad ekonomisk bas med därmed behov av stöd från inte minst EU för att frigöra potentialerna, där ganska små sådana ”smörjmedel” kan göra stor skillnad.

Till det skall läggas, att på samma sätt som det krävs ett aktivt arbete för att göra oss synliga i urbana sammanhang och vi därför måste ligga i för att vara med på banan och då i gengäld kunnat bli väldigt intressanta att samverka med, så är vi, utan motsvarande aktivitet, helt utanför kartan när EU pratar landsbygd. Fokus blir annars jordbruksbygder i centrala Europa. Det är därför av stor vikt att i EU:s ökade fokus på landsbygdsutveckling, som vi utan tvekan ser har en direkt koppling också till vår OECD-studie, att även NSPA finns med och det har nu manifesterats i EU:s arktiska policy att våra regioner skall utgöra en del av EU:s landsbygdsvision. Det är resultat av ett målmedvetet arbete som i sin tur ger att det tas initiativ i EU för att bättre bistå utvecklingen i EU:s olika glesbygder.

I grunden handlar det om att skapa smarta regioner med integrerade ekosystem mellan stad och land snarare än stad för sig och omland för sig, där en mindre stad kan ha en större betydelse för sitt omland än en storstad bland många andra, men det är för den skull viktigt att vara med där frågorna diskuteras, i såväl smarta städer som landsbygdsvision, för att bidra med våra perspektiv. Det är mot denna bakgrund norra Sverige genom North Swedens initiativ går in i ett flertal strategiska projekt med såväl OECD som andra regioner runtom i Europa och med stöd från EU, vilket kommer att beskrivas i kommande artikel. Avsikten nu är att ge lite ramverket för dessa regionala satsningar.

/Mikael Janson

Läs om den tidigare OECD-studien här.

Läs den rapport som tagits fram om Integrerade Territoriella Investeringar här.

Läs om EU:s arktiska policy här.