Nordregio en katalysator för analyser av brist på kapacitet att bygga kapacitet

I den förra ”State of Play” gjordes en odyssé över norra Sveriges olika utvecklingsfaser som skiljer mellan olika delar av den stora geografin, med sin mer urbana kuststräcka på ena sidan och en extrem gleshet i omgivande inland på andra sidan. Mycket går i rätt riktning på många plan samtidigt som många utmaningar består.

Grundproblemet är brist på egen kritisk massa. Även där det nu sker stora satsningar saknar samhället runtomkring i hög grad kapaciteten att matcha de behov som uppstår, precis som att de delar av regionen där den demografiska utvecklingen är fortsatt negativ saknas också, i än högre grad, egen kraft att vända utvecklingen. Det var tydligt i de studier som norra Sverige tillsammans med regionerna i norra och östra Finland samt Nordnorge inom ramen för nätverket Northern Sparsely Populated Areas (NSPA) initierade genom nordiska Ministerrådet forskningsorgan Nordregio i början av 2000-talet. Tidsserierna kring utvecklingstrender från 1950-talet och framåt var i många delar negativa vad gäller sysselsättning och regional tillväxt.

Nordregiostudierna samlade politiken i hela NSPA kring analyser för att gentemot EU kunna visa på de utmaningar som fanns och är grunden för att EU-kommissionen lägger ett extra regionalstöd till norra Sveriges och Finlands glesbygd. Pengar som inte går att underskatta betydelsen av som smörjmedel för det utvecklingsarbete som görs och i sin tur ger grund för att växla upp med andra investeringsmedel. Norra Sverige kan idag, som ett av få områden i hela Europa, visa på både relativt mycket regionalfondsmedel och att kunna ta del av konkurrensutsatt medel såsom EU:s forsknings- och innovationsprogrammet Horizon Europe. Det brukar annars vara antingen eller.

Förändrade perspektiv från att fokusera på problemen till att se möjligheterna

Givetvis förklarar inte Nordregiostudierna allt, men de visar på att den regionala politiken i norra Sverige och övriga delar av NSPA insåg behovet av bättre underlag och analyser och att för att få mer kraft göra det tillsammans över gränserna.

Det skapade därigenom också ett intresse och bättre förståelse från EU för behoven i våra regioner, men möttes också med följdfrågan; ”Vad skall ni göra åt problemen?”. EU vill se relevanta strategier och prioriteringar utifrån det som kallas smart regional specialisering för hur stödet används. Där någonstans vändes perspektiven, från att fastna i problemen till att fokusera på möjligheterna. Smart specialisering handlar om att se var regionens styrkor ligger och med det ta fram investeringsprioriteringar som stödjer de potentialerna utifrån de strukturer, kompetenser och ekonomiska bas som finns för att bygga lokal utvecklingskraft in i nya områden och sektorer att kunna bygga ett allt starkare regionalt innovationssystem.

Det är något av ett samspel mellan fastlagda strategier som samtidigt hela tiden måste anpassas alltefter hur världen förändras. Decennier av en medveten inriktning mot klimat och innovation utifrån de regionala kunskaper och kompetenser som finns i norra Sverige ligger nu helt rätt i tiden med EU:s gröna omställning, som i sin tur driver affärsintressen att investera i en ny grön basindustri. Det är ett uppenbart exempel för dagen där också EU:s stöd spelat roll och det finns fler exempel.

OECD tog det nästa klivet i att för EU bättre förstå oss själva

Inför den EU programperiod som nu inletts för 2021—2027 togs resonemangen från Nordregio vidare med sikte på att följa upp det arbetet. Dels för att kunna ytterligare fördjupa och spetsa till de egna strategierna och utvecklingsarbetet, dels för att också därmed hålla lågan och intresset från EU vid liv om att vilja ge fortsatta stöd för regional utvecklingskapacitet. Det kräver bra och relevanta och trovärdiga data, fakta, analyser och underlag för att nå fram, med många att slåss om kakan i EU.

North Sweden initierade i de diskussionerna en samverkan med Organisationen för Ekonomiskt Samarbete och Utveckling (OECD) som är en sammanslutning mellan 37 av världens utvecklade länder och har ett rykte om sig som gör att länders och hela EU:s politik i väldigt hög grad bygger på deras underlag och rapporter. Att göra en studie inom ramen för OECD är att vara mitt i dialogen inom EU men också nationell nivå. De så kallade Territorial Reviews som OECD gör är att utsätta sig för extern expertis med tillgång till globala data och analytiker som i sin tur borgar för analyser, slutsatser och rekommendationer som ger gehör och kan göra skillnad om de implementeras.

Det ger också underlag för att se hur olika stödsystem kan riggas för att göra mer nytta och det var givetvis ett av syftena att genom OECD bereda väg för fortsatta bättre anpassade stöd från EU. Det kan vi konstatera har bidragit till dialogen med EU för fortsatta särskilda stöd och OECD-studiens lansering i Europeiska Regionkommittén 2017 var också precis när diskussionerna om förslagen för den kommande programperioden var i fokus. Ett av många konkreta utfall kan illustreras med att om vi hävdar att vi behöver satsa på infrastruktur inom regionalstödet och EU inte tycker det är en bra idé, så är uppförsbacken stor, men om OECD säger detsamma, så är det skäl för att EU ändrade syn.

Förflyttning från ”städer och resten” till samspelet städer och landsbygd

Det gav också ett antal följdeffekter där OECD för första gången började göra analyser bortanför de tidigare väldigt mycket av urbana perspektiv som varit och att titta på olika typer av landsbygd.

Utmaningen för norra Sverige är att våra städer är för små för att kvala in i fokuset på städer, även om vi lyckats få in också våra städer att kunna vara med i EU:s smarta städer och rentav gjort sig väldigt intressanta som testbäddar för stadsutveckling. Detta samtidigt som vi inte heller blir sedda i landsbygdsdiskussionerna som oftast handlar om jordbrukslandsbygd i Centraleuropa. Det gäller därför att vara med på alla arenor för att också tillförsäkra att kunna få del av de stöd och samarbeten som finns för städer och landsbygd och allt däremellan i vår typ av glesbygd.

Det är kanske att dra det för långt att säga att NSPA-studien är anledningen till att EU idag arbetar med en landsbygdsvision vid sidan av fokuset på stadsutveckling. En landsbygdsagenda som också uttalat skall inbegripa EU:s arktiska regioner till vilka norra Sverige hör. Det som går att säga är att OECD utifrån NSPA-studien tagit fram en rad andra studier som har legat till grund för EU:s ökande intresse för även de delar av Europa som är mindre urbana.

Arbetet med OECD har därtill för norra Sveriges del lett in på ett antal nya studier och samverkan med OECD i sådant som samiskt deltagande i regional utveckling samt att ingå i ett arbete kring hållbara gruvregioner med regioner runtom i hela världen. Därtill att vi på EU-arenan fortsatt kunna ha med OECD i dialoger och aktiviteter som sätter ljuset på våra regioner.

Ny utvecklingssatsning med OECD för att frigöra norra Sveriges potentialer genom EU

Även om nu den nya programperioden knappt börjat så är diskussionerna i EU redan igång om nästa. Frågan har därför rests inom NSPA om vad som blir ”nästa OECD-studie” som kan ge både redskap för det egna utvecklingsarbetet och fortsatt bidra till diskussionen i EU om anpassade utvecklingsstöd.

I en fortsatt dialog med OECD från North Sweden kom förslaget om att titta på det som kallas Technical Support Instrument (TSI) som EU-kommissionens enhet för Reformpolitik (DG Reform) har för att stödja länders och regioners förmåga att genomföra EU:s agendor för grön omställning och digitalisering. I samspel med hemmaregionerna kunde North Sweden ta fram en ansökan att kunna skickas in via den svenska respektive finska regeringen, som formellt står bakom begäran till EU-kommissionen. Den har nu godkänts och OECD anlitats att hålla i arbetet. De norska regionerna kan inte ta del av EU-finansieringen, men lägger in egen finansiering för att kunna vara med.

Avsikten är att bygga vidare på den tidigare OECD-studien och ta fram handlingsplaner och metoder för att i NSPA bygga kapacitet att genomdriva reformer, aktiviteter, satsningar och samverkan som kan realisera nya och uppdaterade strategier för hållbar regional utveckling, som i sin tur även bidrar till hela EU:s ambitioner om en grön omställning och digitalisering av samhället. Det ställer krav på bättre fungerande samhandling och synergier mellan EU:s egna olika stödformer, som idag är splittrade och svårhanterade, inte minst för små kommuner och aktörer, vilket i sin tur väl så ofta beror av nationell hantering via de nationella stuprören.

Därför är tanken med TSI-projektet att även komma i dialog med nationell nivå kring bättre anpassade verktyg och samhandling. Exempelvis innebar regeringens nej till att i norra Sveriges glesbygd kunna pröva det som i EU kallas Integrerade Territoriella Investeringar (ITI) missade möjligheter för lokalt ledda utvecklingssatsningar att bygga utvecklingskapacitet med ett mer samlat stöd från EU, som kan vara en möjlighet att lyfta in i denna nya OECD-studie, ”OECD 2.0”. Under våren tas den mer konkreta projektplanen fram, för att från och med hösten sättas i verket.

Lokalt ledd utveckling baserat på bättre data för glesbygden

Samtidigt går regionerna i norra Sverige också in i andra gemensamma projekt. Ett sådant är att parallellt med OECD-projektet gick EU-kommissionen också ut med en utlysning av ett forskningsprojekt inom EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon Europe om att ta fram bättre landsbygdsdata.

I arbetet med EU:s landsbygdsagenda och som vi kunde konstatera under den förra OECD-studien och påtalat i dialoger med EU-kommissionen, så fångar inte statistiken som används idag landsbygdens förutsättningar. Ett konkret exempel är att arbetsmarknadsregioner definieras utifrån pendling över kommungränser, vilket naturligtvis inte beskriver verkligheten i våra kommuner som till ytan kan vara som hela länder. Det finns fler talande sådana exempel och därmed saknas viktiga pusselbitar för att förstå utvecklingen i våra regioner som i sin tur skymmer sikten för bättre anpassade stödsystem. Det är något som EU-kommissionen nu vill råda bot på.

Från regionerna i Europaforum Norra Sverige sågs vikten av att även där vara med för att tillse att våra specifika förutsättningar fångas upp. Genom North Sweden kopplades regionerna, med Region Västerbotten i spetsen, till ett forskningskonsortium som vill etablera ett antal regionala Living Labs runtom i Europa, varav norra Sverige blir ett, för att ta fram mer relevanta landsbygdsdata att för EU använda i sina analyser och utformning av framtida landsbygds- och regionalstöd. Även där godkändes ansökan, att nu genomföras under de kommande två åren. Förhoppningen är också att det skall finnas möjligheter att dra nytta av och för vår del samspela mellan och rentav korsbefrukta dessa två stora satsningar i syfte att bygga regional utvecklingskapacitet i alla delar med bättre underbyggda anpassade stöd från EU.

Det är processer värda att uppmärksamma och som kommer att återkomma uppdateringar om och där många runtom i våra regioner på olika sätt kommer att involveras, för nu kör vi!

/Mikael Janson

Läs den förra State of Play om regionens utvecklingstrender här.

Läs om den tidigare OECD-studien här.

Läs om lanseringen av den tidigare OECD-studien här.