Ljusning i förhandlingar om LULUCF och skogsbruk
I Bryssel pågår heta förhandlingar om skogen. Det råder delade åsikter i EU om vad som är rätt för klimatet. Gölin Carina Christiansen, nyligen anlitad som en extra skogsresurs på North Sweden-kontoret, säger att det ser ljusare ut när det gäller de senaste EU-förhandlingarna kring skogen med fokus på förordningen Land use, land-use change, and forestry (LULUCF).
I en omröstning om LULUCF-förordningen kring markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (Land use, land-use change, and forestry) i Europaparlamentets miljöutskott (ENVI) den 17 maj beslutades att landsektorns mål för ökad kolsänka ska ligga på 310 miljoner koldioxidekvivalenter. Det är i linje med EU-kommissionens förslag och ENVI:s rapportör Ville Niinistö (de gröna) fick därmed inte gehör för sin linje om ett ökat mål på 490 miljoner koldioxidekvivalenter.
Kolsänka betyder bundet kol exempelvis i träd. I Sverige har det funnits en oro för att krav på en ökad svensk kolsänka skulle kunna påverka skogsbruket negativt med krav på lägre avverkningsnivå.
-De signaler vi får är att Sveriges förhandlingar om LULUCF kring ökad kolsänka med hjälp av ökad mängd stående skog går relativt väl, säger Gölin Carina Christiansen.
På grund av uppdaterade svenska siffror för historisk avverkning kan Sveriges bidrag till kolsänkan dessutom bli lägre. Det faktum att kolsänkor i skog är osäkra på grund av risk för bränder, stormar och insektsangrepp togs upp vid ENVI-utskottsmötet som argument för att landsektorn, åkermark och skog, inte ska mätas som en enhet, utan separat. Detta blev också det förslag som vann omröstningen.
Oroande resultat från omröstningen om bioenergi
Europaparlamentets miljöutskott (ENVI) röstade även om bioenergi inom ramen för förnybarhetsdirektivet. För Sveriges del innebär resultatet mindre bra nyheter då inget av det som kommer direkt ur skogen ska klassas som hållbar bioenergi, enligt omröstningen. Bedömningen är dock från flera håll att detta kan komma att mjukas upp i vidare förhandlingar eftersom det betraktas som en extrem ståndpunkt.
Ett tecken på att de hårda positionerna i ENVI kring bioenergi kan komma att ändras något är att energislaget omnämns i EU:s plan ”REPower EU” som syftar till att snabbt bli oberoende av rysk olja och gas.
- Det naturliga borde förstås vara att använda alla de förnybara energislag vi har som till exempel bioenergi när vi går mot en energikris med brist på energi, säger Gölin Carina Christiansen och tillägger att det kan vara en signal att energislaget nu omnämns.
Bioenergi nämndes inte alls i ett tidigare meddelande om REPowerEU som kom i mars.
Europaforum Norra Sverige har framfört synpunkter i debatten om skogen
Europaforum Norra Sverige där North Sweden ingår har i flera positionspapper framfört åsikter om flera delar av LULUCF och Förnybarhetsdirektivet som behandlar bioenergi. Se länkar till positionspapperen nedan.
Anmäl dig till North Swedens skogswebbinarium den 2 juni
Skogen i EU och särskilt LULUCF och Förnybarhetsdirektivet (RED) som båda är en del i EU:s stora klimatpaket Fit for 55 kommer att diskuteras med svenska förhandlare, EU-parlamentariker och en representant för EU-kommissionen den andra juni ett webbinarium om skogen som North Sweden är med och organiserar där publiken kan ställa frågor till medverkande.
Läs mer och registrera dig till skogswebbinariet den 2 juni här.
Läs EFNS positionspapper om LULUCF här.
Läs EFNS positionspapper om Förnybarhetsdirektivet (RED) här.
Läs North Swedens nyhet om planen kring REPowerEU här.
Läs mer om energi i förslaget kring REPower EU (punkt 5) här.
/Julia Hanson och Gölin Carina Christiansen
Klimatpolitik
De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.
Kontaktperson: Carina Christiansen
Mer information