EU:s insatser för högre utbildning har fått ny kraft sedan Emmanuel Marcon som nytillträdd fransk president 2017 höll ett uppmärksammat tal som satte visionen att tillföra ny energi till europasamarbetet genom europeisk universitetssamverkan. Ambitionen bekräftades samma år av stats- och regeringscheferna vid EU-toppmötet i Göteborg samma år. Den politiska visionen har sedan dess inkluderats i EU:s processer varvid EU-kommissionen presenterat en rad strategier och förslag, däribland initiativet Europauniversitet (European University Initiative) som har finansierat pilotprojekt för djupare samverkan mellan europeiska universitet i universitetsallianser (European University Alliance).  

Strategin för europeiska universitet som presenterades den 18 januari 2022 innehåller fyra flaggskeppsinitiativ som ska bidra till en europeisk dimension i högre utbildning och forskning:  

• Utökning av det pågående initiativet Europauniversitet till 60 stycken universitetsallianser som inkluderar 500 institutioner för högre utbildning runt om i Europa och med 1.1 miljarder euro i finansiering från Erasmus+. Initiativet ska utveckla en gemensam struktur för samverkan som håller över tid och etablera systematiskt samarbete kring utbildning, forskning och innovation. Det ska också skapa europeiska campus där studenter, personal och forskare kan nyttja mobilitet och skapa kunskap tillsammans över landsgränser och discipliner.  

• Arbeta mot en legal status för allianser mellan universitet som möjliggör att samla resurser, kapacitet och styrkor som idag inte är möjligt under gällande regelverk. För detta ändamål ska en pilot finansieras under Erasmus+ med start 2022.  
• Arbeta för en samlad europeisk examen som ska erkänna värdet av transnationell erfarenhet under utbildningen och minska administration som krävs för universitet att erbjuda sådan utbildning.  
• Skala upp initiativet om europeiska studentkort genom att utveckla ett unikt europeisk ID-kort för studenter som ska underlätta för mobiliteten i Europa.  

Även om de flesta medlemsländerna ställer sig bakom värdet av ökad studentmobilitet och samverkan mellan institutioner för högre utbildning och forskning är det inte helt oproblematiskt att genomföra EU-kommissionens förslag då utbildning är en nationell kompetens där EU har begränsade möjligheter att agera. Samverkan på detta område bygger alltså på att medlemsländerna på frivillig basis anpassar sina utbildningssystem till en europeisk standard vilket har varit problematiskt för tidigare initiativ så som Bolognaprocessen som avser att harmonisera Europas utbildningssystem. Ytterligare en svårighet för genomförandet av strategin är att den centreras kring – och ska bidra till att genomföra – principerna kring “den europeiska livsstilen” (European way of life). Begreppet skapade en del frågetecken och väckte en politisk debatt när det introducerades i samband med att den nuvarande kommissionen formerades med en särskild kommissionär med ansvar över denna fråga.   

Strategins relevans för norra Sverige 

Denna strategi tillsammans med de övriga insatserna för ett enhetligt system för utbildning i Europa kan komma att bli av extra betydelse för norra Sverige genom det stora behovet av kompetensförsörjning i och med flertalet gröna industrietableringar. Strategin gör flera referenser till den regionala nivån som en aktör i dessa processer utifrån det regionala utvecklingsansvaret och som finansiär av forskning- och innovationsprojekt genom regionalfonden (ERUF). 

Läs mer här. 

/Niklas Johansson