Bristande kompetensförsörjning har redan sen 2021 identifierats av EU-kommissionen som ett problem i att uppnå den dubbla gröna och digitala omställningen. EU-kommissionen skriver även i sitt uttalande att en arbetskraft som har efterfrågad kompetens i sin tur bidrar till hållbar tillväxt, innovation och förbättrad konkurrenskraft. I sitt årliga linjetal tillkännagav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att 2023 ska bli Europaåret för kompetens. Den 12 oktober antog kommissionen förslaget.  

För att främja arbetet med kompetensförsörjning föreslår EU-kommissionen att i ett samarbete mellan Europaparlamentet, medlemsländer, sociala partners, statliga och privata arbetsförmedlingar, handels- och industrikammare, utbildningsanordnare, och arbetare och företag, en rad åtaganden: 

• Nyttja potentialen hos den europeiska arbetskraften genom mer effektiva och inkluderande investeringar i utbildning och kompetensutveckling. 
• Säkerställa att kompetensen är relevant för arbetsmarknadens behov, genom samarbete med företag och sociala partners. 
• Matcha människors ambitioner och kompetenser med möjligheter på arbetsmarknaden, särskilt med den gröna och digitala omställningen i åtanke. 
• Engagera och aktivera fler människor på arbetsmarknaden, särskilt kvinnor och unga. 
• Locka människor från tredje länder som besitter kompetens som behövs i EU genom att förbättra inlärningsmöjligheter och underlätta erkännandet av kvalifikationer.  

För att försäkra en välkoordinerad insats inom kompetensförsörjning på nationell nivå vill EU-kommissionen att medlemsländerna ska utnämna en nationell koordinator för Europaåret för kompetens. 

Kompetensförsörjning- En saknad pusselbit i den gröna omställningen  

Ett år tillägnat kompetens är för norra Sveriges del ett välkomnat förslag och kan ge aktörer möjlighet att ytterligare belysa kompetensutmaningarna i regionerna. Stadigt växande industrier, glesa miljöer med långa avstånd och en ökad utflyttning gör kompetensförsörjning till en av de stora utmaningarna för en hållbar utveckling i norra Sveriges regioner. Regionerna i norra Sverige upplever redan nu en brist på arbetskraft, yrkes- och spetskompetens, och bristen förväntas öka i takt med de enorma framtidsinvesteringarna som pågår i regionerna. 

EU-finansiering och stöd för att investera i kompetensförsörjning 

EU-kommissionen lyfter i sin kommunikation fram att det redan finns en rad olika finansieringsmöjligheter och initiativ för att stötta investeringar i kompetensförsörjning, bland andra Europeiska socialfonden+ (ESF+), Faciliteten för återhämtning och resiliens och den europeiska kompetensagendan.  

Dock finns det mycket kvar att önska gällande regional anpassning av EU:s fonder och program. För att bli redo för den gröna omställningen krävs bland annat ökade satsningar och bättre anpassade investeringsmedel med större regionalt perspektiv. Mer regionalt anpassade investeringsmöjligheter skulle underlätta för mer innovativ kompetensförsörjning och mer småskaliga och flexibla insatser. Då besitter de nordliga regionerna stor potential för långsiktigt hållbar tillväxt och en lyckad grön omställning. 

Vad händer nu? 

EU-kommissionens förslag kommer nu Europaparlamentet och rådet att diskutera med hänsyn till yttranden från europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén.  

Läs mer om antagandet här. 

Läs mer om kompetensförsörjning för den gröna omställningen i norra Sverige här. 

Läs om EU-kommissionens migrationsförslag med betoning på kompetensförsörjning här. 

Hitta NSPA:s position om kompetensflykt här. 

/Nora Vinderå