Social Services Europe har nyligen publicerat studien ”Improving Work Life Balance (WLB) through enabling social services” på uppdrag av EU-kommissionens som inom ramen för den sociala pelaren vill se ett WLB-direktiv i syfte att öka en hälsosam balans mellan arbetsliv och privatliv där arbetare kan använda sig av sociala tjänster vid familjeangelägenheter. Studien belyser hur sociala tjänster är avgörande för att implementera och säkra rätten till lämplig ledighet, säkra flexibla arbetsförhållanden som möjliggör för anställda att finna en balans mellan arbete och privatliv genom en ökad tillgång till vårdtjänster för både föräldrar och individer med exempelvis vårdansvar. I dagsläget finns enbart ett direktivutkast som ska godkännas innan det i ett senare skede träder i kraft. 

Ett direktiv som främjar jämlikhet

Europeiska unionens råd (ministerrådet) och Europaparlamentet nådde den 24 januari i år en överenskommelse gällande huvudfrågorna i förslaget om ett direktiv för ett balanserat arbetsliv för föräldrar och anställda. Nu återstår att direktivet ska godkännas av EU:s medlemsländer. 

Förhoppningen från EU:s sida är att direktivet kommer att uppmuntra män och kvinnor att ta ett mer jämlikt ansvar i familjerelaterade frågor, öka användningen av ledighet kopplat till familjeangelägenheter samt öka mäns flexibilitet i arbetet vilken kan förenkla för kvinnor att stanna på arbetsmarknaden i en större utsträckning. Målet är att förbättra förhållandet mellan det professionella med det privata livet så att arbetsgivare kan dra nytta av mer motiverade anställda medan de anställda slipper slitas däremellan.

- Today's agreement is very welcome. It gives a huge boost to promoting equality of women and men across the EU. This directive will encourage the participation of women in the labour market and the equal sharing of care responsibilities between women and men. It will also contribute to closing the gender gap in earnings and pay”, säger Marius-Constantin Budai, Rumäniens minister med ansvar för arbetsmarknad och sociala rättigheter.

Huvuddragen i EU-kommissionens förslag

- Pappor eller andra föräldrar kommer att kunna ta minst 10 arbetsdagar av faderskapsledighet kring barnets födelsetid som betalas på en nivå som motsvarar den som för närvarande är fastställd på EU-nivå för mammaledighet (i enlighet med artikel 11 i rådets direktiv 92 / 85 / EEC). Rätten till faderskapsledighet är inte föremål för ett tidigare tjänstekrav. Utbetalningen av faderskapsledigheten kan dock vara föremål för ett sex månaders tidigare tjänstekrav. Medlemsstater med mer generösa föräldraledighetssystem kommer att kunna behålla sina nuvarande nationella arrangemang.

- Individuell rätt till 4 månaders föräldraledighet, varav 2 månader inte kan överföras mellan föräldrarna och betalas. Betalningsnivån skall fastställas av medlemsstaterna.

- Ett nytt koncept på EU-nivå: vård av arbetare som vårdas av anhöriga som behöver vård eller stöd på grund av allvarliga medicinska skäl. Vårdgivare kommer att kunna ta 5 arbetsdagar per år. Medlemsstaterna får använda en annan referensperiod, fördela ledighet från fall till fall och kan införa ytterligare villkor för utövandet av denna rättighet.

- Förlängning av rätten att begära flexibla arbetsordningar till arbetsvårdare utöver denna rättighet för alla föräldrar.

EU-kommissionen presenterade sitt förslag i april 2017 och i juni 2018 antog Ministerrådet en position som utgjorde grunden för förhandlingar med Europaparlamentet. Nästa steg är att alla EU:s medlemsländer ska nu utvärdera den provisoriska överenskommelsen. Omröstning i ministerrådet och EU-parlamentet är steget efter det.

Läs EU-kommissionens förslag till ett direktiv om work-life balance

Läs Europe Social Services studie: Improving Work Life Balance (WLB) through enabling social services

/Julia Hanson