Den 31 januari bjöds intressenter in till en rundabordskonferens i Europaparlamentet för att diskutera erfarenheter och möjligheter kring kulturhuvudstadskonceptet som en drivkraft för kulturella, sociala och ekonomiska förändringar för städer. Inbjudna talare var, Europeiska kulturhuvudstäder från 2007 till 2019, så som tidigare kulturhuvudstaden Umeå2014, men även framtida utsedda kulturhuvudstäder. Under seminariet talade bland annat Tibor Navracsics, EU-kommissionär för kultur, utbildning, ungdom och idrott och från North Sweden-regionen Marie-Louise Rönnmark, kommunfullmäktiges ordförande i Umeå. 
 

Som värd för eventet stod italienska Europaparlamentarikern Silvia Costa, ordförande för Kultur och Utbildning, som öppnade upp seminariet med att utforska rollen av kulturhuvudstad som synergiskapande inom den sociala, kulturella och ekonomiska sektorn för städerna som får erkännandet ”Europas kulturhuvudstad”.
 
-       Den viktiga europeiska uppdrag som kommer att vara upp till kulturhuvudstäderna i denna svåra tid är att visa hur vi kan bygga broar av interkulturell dialog och mångkulturellt samarbete. Detta är ett viktigt uppdrag i ett Europa och en värld som det mänskliga alfabetet verkar ibland ha förlorat, sa Silvia Costa.
 
Initiativet syftade dessutom att betona mervärdet av synergier mellan de europeiska, nationella och lokala strategierna i detta fält för att stimulera tillväxt och utveckling.
 
-       Låt mig betona att kulturen aldrig endast vara ett medel för en ekonomisk tillväxt, kultur spelar också viktig roll i våra liv och vårt samhälle reduceras till dess blotta ekonomisk funktion. Särskilt idag, när våra samhällen står inför så många utmaningar som hotar vår union kärnvärden. Nu mer än någonsin behöver vi kulturer för att bättre förstå varandra och att befästa banden mellan våra länder och människor, sa Tibor Navracsics EU-kommissionär.

Han fortsatte med att påpeka att det inte betyder att EU ska ignorera kultur enorma ekonomiska potential, något som kulturhuvudstäderna har visat resultat på. 

Erfarenheter från kulturhuvudstadsåret Umeå2014
Marie-Louise Rönnmark, Kommunfullmäktiges ordförande i Umeå, delade sin optimistiska syn på vilka möjligheter som kulturhuvudstadsåret medfört till Umeå och lyfte kulturen som en drivkraft för ett hållbart samhälle och möjligheterna att tänka nytt.

– Vi bestämde oss för att skapar ett möte mellan människor som når ut till hela Europa. För att synas på bästa sätt valde vi därför att finnas på plats mitt i olika huvudstäder runt om i Europa med isskulpturer och där berätta mer om Umeå som stad, bjuda på mat från Västerbotten och berätta om Umeås kulturliv, berättade Marie-Louise Rönnmark.

Responsen blev enormt. Bland annat berättade Marie-Louise Rönnmark att reseguiden Lonely Planet utnämnde Umeå till ett av det mest intressanta resmålet i världen.

Positiva effekter efter kulturhuvudstadsåret
På seminariet kunde flera av kulturhuvudstäderna visa på en mängd effekter som påverkat staden positivt. Effekter som att kulturutbudet förstärkts med nya event, arrangörer, ökad turism, kompetens och nya arbetstillfällen. Flera år efter beslut att ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad kan städerna se tillbaka på ett framgångsrikt kulturhuvudstadsår som även varit ekonomiskt lönsamt. Städer som inte än haft sitt kulturhuvudstadsår kunde berätta om ett mer integrerat samarbete och dialog mellan städernas aktörer, nya nätverk av föreningar, kulturfonder m.m.

Europeiska kulturhuvudstäder 2017
Från den 1 januari kommer danska Århus och Pafos på Cypern att vara europeiska kulturhuvudstäder. I Aarhus invigs det kulturella programmet officiellt den 21 januari. Öppningsceremonin i Pafos äger rum den 28 januari.

/Martha Bahta