På ministerrådets allmänna möte den 25 april i Luxembourg 2017 klargjorde EU:s ministrar vikten av sammanhållningspolitiken som ett investeringsinstrument för många regioner och städers utveckling. Ministerrådet påpekade att sammanhållningspolitiken är av stor vikt för EU och är även viktig för unionens framtida utveckling. Under mötet lyfte ministrarna behovet av att göra sammanhållningspolitiken enklare och effektivare samt betydelsen av att medlemsländerna kommunicerar sammanhållningspolitikens betydelse för den regionala tillväxten i EU och att verkligen visa på konkreta resultat för medborgarna.

Sammanhållningspolitikens framtid efter 2020 diskuteras i EU
Debatten kring EU:s framtid är nära sammankopplad med debatten om sammanhållningspolitiken, EU:s regionalpolitik, efter 2020 och är redan igång. I slutet av 2017 kommer EU-kommissionen att lägga fram ett förslag till EU:s nästa programperiod genom en långtidsbudget för 2021-2027. Under den nuvarande perioden 2014 – 2020 har medel till sammanhållningspolitiken utgjort en tredjedel av budgeten. Prioriteringarna i långtidsbudgeten diskuteras nu och kan komma att förändras inför perioden efter 2020 och det finns tveksamhet kring vilket värde sammanhållningspolitiken med sina struktur- och investeringsfonder, såsom den Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), har bidragit till för EU, vilket har skapar en osäkerhet om framtidens sammanhållningspolitik.

Modernisering och effektivisering av sammanhållningspolitiken efter 2020
Med på ministerrådsmötet fanns EU-kommissionären för regionalpolitik, Corina Cretu, som inledde med att understryka behovet av en modernisering av den nuvarande sammanhållningspolitiken. Hon menade att tre principer borde gälla efter 2020; regioner i alla länder skulle kunna få del av sammanhållningspolitiken och att den behöver reflektera bättre kring de politiska prioriteringar som EU gör och åtgärderna bör stödja den ekonomiska återhämtning som nu är synlig i alla medlemsländer.

Flertalet medlemsstater ansåg att sammahållningspolitiken fortsatt måste finnas i samtliga EU:s regioner och att dess resultat måste kunna kommuniceras till medborgarna på ett effektivt sätt för att skapa ökad förståelse för att EU gör verklig skillnad och ger ökad livskvalitet.  

EU:s regionalpolitik visar på resultat
Efter att ha konsulterat EU-kommissionären för regionalpolitik, Corina Cretu, offentliggjordes huvudpunkterna i vad sammanhållningspolitiken har uppnått, där resultaten visar på att det för programperioden 2007-2013 startades 121 400 nya företag och omkring 400 000 små och medelstora företag bidrog ekonomiskt till 95 000 forskningsprojekt och byggtdes nästan 5 000 kilometer nya vägnät samt nämare 50 miljoner deltagare inom olika kompetenshöjande insatser runt om i Europa.

Sammanhållningspolitiken ska möta EU:s nya utmaningar
Ministrarna var överens om att behovet av förenkling samt att ett proportionerligt och differentierat genomförande av sammanhållningspolitiken efter 2020 behövs, samt behovet av att politiken måste kunna möta EU:s nya utmaningar, som till exempel migration, säkerhet, försvar, miljö- och klimatförändringar. Dock påpekades det att en universallösning inte var att föredra då det finns regionala skillnader inom EU.

Ökat stöd för regioner som drabbats av naturkatastrofer
Ministrarna gladde sig åt rådets överenskommelse från den 29 mars 2017 om att öka stödet till regioner som drabbas av översvämningar, jordbävningar, torka och andra naturkatastrofer. Enligt det nya systemet ökar EU:s andel av kostnaderna för återuppbyggnad till upp till 90 %. Rådets medlemmar påpekade att sammanhållningspolitiken är av stor vikt för EU och är även viktig för unionens framtida utveckling. Detta skulle nästan fördubbla EU:s ekonomiska bidrag till vissa regioner som drabbats av naturkatastrofer. Förhandlingarna mellan ministerrådet och Europaparlamentet väntas inledas i början av maj.

Vad är sammanhållningspolitiken?
Sammanhållningspolitiken med sökbara projektmedel är EU:s politik för regional utveckling med syftet att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom EU och minska regionala skillnader och ojämlikheter mellan EU:s medborgare. Ett av programperiodens fokus är mycket glesbefolkade områden i norra Europa där Norrbotten och Västerbotten får en extra allokering. Cirka 2,1 miljarder euro har tilldelats Sverige.

Sammanhållningspolitiken är en av de tre pelare som hela EU vilar på. Detta för att förbättra invånarnas liv och arbetsvillkor, men EU:s beslutsfattare är eniga om att sammanhållningspolitiken måste bli mer synlig för medborgarna. Policyn fungerar som ett uttryck för solidaritet, att stärka ekonomin, den sociala och territoriella sammanhållningen och att leverera resultat till hela EU.

Läs North Swedens ”State of Play” kring den fortsatta sammanhållningspolitiken

Läs mötesprotokollet här (PDF)

/Sanna Schumacher