Gemensamt finskt och svenskt forskningssamarbete pekar på ett bredare regionalt samarbete. Hur finländare och svenskar kommunicerar på arbetsplatser på olika språk och hur ekonomin inverkar på bilateral migrationsmönster över de senaste 50 åren är ett par av de ämnen som undersökts under ett treårigt gemensamt forskningsprogram.

Genom att framhäva utmaningar för minoritetsspråk i denna del av Europa, är programmet om interaktion över Bottenviken ett ypperligt exempel på gränsöverskridande forskningssamarbeten på regional nivå som uppmuntras av den europeiska kommissionen genom det europeiska området för forskningsverksamhet (European Research Area, ERA). ERA är ett initiativ där gemenskapsstöd sammanförs i avsikt att skapa en bättre samordning av forskningsverksamheten och se till att strategier för forskning och innovation på nationella nivå och EU-nivå sammanfaller. Programmets totala budget på 7,43 miljoner euro delades mellan fyra institut i Finland och två institut i Sverige.

Resultaten av interaktionsprogrammet har utvärderat av Sverige och Finlands forskningssamhällen och resultaten var generellt sett positiva enligt deltagare i projektet. Ett av huvudmålsättningarna med programmet var att studera vilken inverkan migration av finska arbetare till Sverige efter andra världskriget har haft på det finska samhället när nästan hela städer i Finlands norra regioner tömdes på invånare. Forskningen visar att den sociala och ekonomiska inverkan i avlägsna delar av Finland var synnerligen dramatiska.

Studien undersöker även de kommunikationsproblem som finska och svenska företag stött på. Även om Finland och Sverige var enade fram till 1809 har deras språk olika rötter. Detta gör kommunikation svårare och frågor om språkrättigheter till en känslig fråga speciellt eftersom Finland har en stor svenskspråkig minoritet.

Forskningen visar på språkproblem mellan finska och svenska företag som uppstått under andra delen av 1900-talet. Under 1950-talet började Finland och Sveriges affärsliv expandera mellan de båda länderna med dotterbolag och samarbetsbolag över gränsen. Eftersom svenskar och finländare sålunda hamnade i nya arbetsmiljöer var de i behov av de finna sätta att kommunicera. Dessa företag försökte initialt att föra den dagliga företagsverksamheten med möten och dokumentation tvåspråkigt. Detta fungerade dock inte. Samma problem uppstod även i samarbetsbolag som innefattade danskar och norskar eller isländare och svenskar med flera. Det är därför som så många bolag i Skandinavien bedriver sin företagsamhet på engelska så att anställda kan förstå varandra bättre visar forskningen.

/Helena

Läs mer:

Pressmeddelande