Vid EU Health Summit den 29 november delades en vision för EU:s hälsoarbete för framtiden. Ett ökat samarbete mellan aktörer på olika nivåer, mer forskning och vikten av innovativa lösningar inom digital hälsa samt organisering kontra finansiering var några ämnen som behandlades. En god nyhet på EU:s hälsoagenda är att forskningsprogrammet Horison under nästa programperiod 2021-2027 kommer att satsa 7,7 miljarder euro på forskning inom hälsoområdet. Att lägga fokus på effekter istället för kostnader, att förbättra den patientcentrerade vården och att prioritera förebyggande åtgärder för patienter med mentala hälsoproblem är några utmaningar som belystes där EU kan göra bättre i framtiden. 

EU-medborgarnas förväntningar illustrerade

Mark Pearson, OECD, berättade inledningsvis om OECD:s och Europakommissionens nya studie om hälsa ”Health at a Glance 2018” som belyser EU:s övergripande hälsotillstånd. EU:s hälsoutgifter står för nästan för 10 % av BNP och utgifterna har ökat i linje med att BNP-tillväxten vuxit under de senaste åren. Sjukvårdens hälsoarbete har varit progressivt i EU de senaste decennierna och teknologier har utvecklats som förebygger sjukdomar. Positivt är att den förväntade livslängden idag är 81 år, vilket är sju år mer än vad som förväntades 1990. 

Den förväntade livslängden har länge ökat stadigt men 2016 stannade utvecklingen av och man vet inte förklaringen till detta. Därtill finns massiva sociala ojämlikheter bland EU-medborgarnas hälsotillstånd vilket är ett kvitto på att EU måste göra bättre i framtiden. Lågutbildade individer förväntas exempelvis leva sex år färre än högutbildade individer. 

Att främja mental hälsa bör vara en prioriterad fråga

Sjukvården kring mental hälsa är ett område som i många anseenden ligger efter i utvecklingen. Dålig psykisk hälsa kostar dessutom EU enorma resurser, mer än 4 % av BNP med vårdinsatser för en prislapp på 600 miljarder euro per år. Det handlar inte bara om allvarliga mentala sjukdomar utan hälsorisker såsom depressioner. Det finns allvarliga problem i att de som ibland har de största behoven av hjälp blir nekade vård och att unga vuxna som för första gången tar kontakt med sjukvården inte tas på allvar och skickas runt till olika läkare. 

- Det är viktigt att vården i framtiden fångar upp de individer som har mentala problem och att vården i större utsträckning präglas av vad människor har behov av och inte vad vårdleverantörer kan erbjuda, enligt Mark Paerson, OECD.

Patientcentrerad vård

Bristen på tillgången till allmänläkare är ett växande problem särskilt i glesbefolkade områden. Under 25 % av alla läkare i EU är allmänläkare vilket inte är ett tillräckligt antal. Därtill förekommer ett enormt kostnadsslöseri i EU:s vårdsystem på grund av att vården inte är patientcentrerad. Ett exempel på det är att enbart 15 % av alla patienter är diagnostiserade vid steg ett under sjukdomsförloppet. I och med att patienter inte diagnostiseras i tid ökar kostnaderna för behandlingar och dessutom är det olyckligt för den enskilda individen som inte får en tidig insats. En fråga härnäst är därmed hur man kan man spara in dess resurser och mänskligt lidande genom att erbjuda patienter hälsokontroller tidigare.

Därtill krävs att patienter får ökat inflytande och makt över vården. Idag finns det inte mycket information om vad patienter egentligen får ut av EU:s hälsosystem. En ökad patientcentrerad vård är viktig så att invånare känner sig trygga med att de får värde för sina pengar som de avsätter för vården. Att betrakta vårdutgifter som värdebaserade satsningar med effekter blir alltmer viktigt istället för att se dem enbart som kostnader.

Effekter och resultat i fokus istället för kostnader!

Nya satsningar på forskning om hälsa i nästa programperiod

Då Europakommissionen inser den stigande efterfrågan från medborgarna gällande en förbättrad sjukvård så innehåller EU:s forskningsprogram Horizon under nästa programperiod 2021-2027 en post värd 7,7 miljarder euro för forskning inom hälsa. Förutom detta uppmuntras medlemsländerna att samarbete i större utsträckning. Europakommissionen efterfrågar att enskilda länder i framtiden är mer transparenta och lyfter fram bra exempel från sitt land för att främja kunskapsutbyten. Erasmus för läkare vore därför är alternativ för att möjliggöra detta i framtiden.

Digitalisering av vården

Enligt Roberto Viola, från Europakommissionens generaldirektorat Connect, är digitalisering i vården en ”win- win” för alla, både för patienter och beslutsfattare. Införseln av ökad teknologi och en ökad digitalisering av vården kan spara enorm summa pengar, upp till 10 % av ett stort lands budget och därmed 1 % av BNP. En idé från EU:s sida är därför att utveckla en databas i Europa med hjälp av alla medlemsländer eftersom alla medborgare ska ha tillgång till data och rätt att flytta den mellan landsgränser.

Det behövs därför en ökad transparens eftersom det finns en utbredd ojämlikhet när det gäller kvaliteten i vårdtjänster och behandlingar där problemet är att patienter inte har tillgång till den information de borde ha rätt till, exempelvis vilket sjukhus som kan erbjuda den bästa vården. Information undanhålls från patienter idag vilket är odemokratiskt.  

Enligt Toni Dedeu, Internationel foundation for integrated care, är integrerad hälsa en av lödningarna för att tackla våra problem i vården. Det krävs emellertid att hela vårdsystemet inför ett medborgarperspektiv i centrum där man kan tänka globalt men agerar lokalt. 

Enligt Martin Seychell, Europakommissionens generaldirektorat för hälsa, som fick svara på frågan vad som är poängen med ett evenemang som detta där åhörarskaran består av experter inom området som för det mesta är överens, är det viktiga inte att hjulet uppfinns igen. 

- Att man lyckats sammanföra aktörer från olika expertisområden och mötas i flertalet frågor är positivt eftersom det innebär en ökad legitimitet i den fortsatta dialogen med politiker och beslutsfattare, enligt Martin Seychell, EU-kommissionen. 

Hitta rapporten Health at a Glance 2018 här

/Julia Hanson