Den 22 november antogs EU-kommissionens förslag om att förbättra EU:s riskförberedskap inom elsektorn av medlemsländerna. I syfte att förnya och förbättra EU:s energimarknadslagstiftning har ett flertal förhandlingar om elmarknadens olika lagstiftande komponenter pågått under 2018 i ledet om att ställa om till den nya Energiunionen. Hittills har bland annat energieffektiviseringsdirektivet, paketet om förnybar energi och direktivet om energieffektiva byggnader omarbetats och fastställts inom ramarna för EU:s miljöåtgärdspaket ”Ren energi för alla” vars preliminära syfte är att främja övergången till ren energi och förstärka EU:s konkurrenskraft på den globala energimarknaden. 

Bakgrund 

Europakommissionens reglering av riskförberedskapsdirektivet är en del av implementeringen av EU-kommissionens ordförande Junckers prioriteringar som syftar till att bygga en konkurrenskraftig energiunion med en framåtsträvande progressiv klimatagenda. Ett av de främsta målen är att minska koldioxidutsläppen och samtidigt modernisera EU:s ekonomi som kan leverera jobb och tillväxt till EU:s medborgare. Därmed vill Europakommissionen att EU ska prioritera energieffektivitet i elproduktionen, bli världsledande i förnybar energi samt erbjuda EU:s medborgare en rättvis deal på elmarknaden. 

Det huvudgripliga målet med EU:s uppmuntran till omställningen inom energisektorn är att medlemsländerna ska besitta de rätta verktygen som kan förebygga och förbereda säkerhetsställandet av elasticiteten i elsystem och möjliggöra hanteringen av elkriser när de uppstår. Som det ser ut just nu har EU:s medlemsländer olika kapacitet och tillvägagångssätt att hantera en eventuell elkris. Problemet ligger exempelvis i att nationella regleringar främst handlar om att enbart hantera den nationella situationen varvid landsöverskridande effekter bortses helt och hållet. Därtill är informationsutbytet begränsat mellan medlemsländer vilket försvårar ytterligare.

De nya reglerna bidrar med gemensamma metoder för alla medlemsländer

De nya reglerna bidrar med gemensamma metoder för riskbedömning som kan identifiera möjliga scenarier för elektricitetsrisker på nationella och regionala nivåer samt säkerställa att el levereras även vid en kris där den behövs som mest. Därtill ska regleringarna leda till en ökad öppenhet i förberedelsefasen mellan länder och myndigheter, en ökad solidaritet vilket bör leda till att officiella myndigheter samarbetar med varandra i krissituationer och att ett nytt ramverk för en mer systematisk bevakning av elförsörjningsproblem tas fram. 

Krisförberedskapsdirektivet kommer att se till att marknadsbaserade åtgärder prioriteras även i krissituationer så att marknaderna kan fortsätta arbeta så länge som möjligt. krisförberedskapsdirektivet ska underlätta för den operativa planeringen och schemaläggningen av processer som krävs för att förutse svårigheter vid driftsäkerhet i realtid. Detta beräknas i sin tur hjälpa de nationella myndigheterna att förebygga och hantera krissituationer i samarbete med varandra, samtidigt som man undviker otillbörliga störningar på marknaden och som påverkar de systemansvariga för överföringssystem.

Nästa steg

Regleringstexten måste bli formellt godkänd av Europaparlamentet liksom av Rådet innan den publiceras och träder ikraft.

Läs mer om Energiunionen här

Läs hela förslaget till riskförberedningsdirektivet här

/Julia Hanson