EU paketet 2030
EU:s medlemsländer ska förhandla fram en ny klimat- och energiöverenskommelse som ska gälla fram till 2030. EU-kommissionen lägger fram sitt förslag till nya klimat- och energimål i slutet av januari och därefter kommer EU-parlamentet och EU:s stats- och regeringschefer att ta slutlig ställning i frågan.
Just nu pågår en diskussion om hur EU:s klimatmål till 2030 ska se ut utifrån ställningstaganden för tre separata hållbarhetsmål; ett för utsläppsminskningar, ett för utbyggnad av förnybar energi och ett för energieffektivisering. Det klimatmål som nu diskuteras är en uppföljning av det så kallade 2020-målet som EU-länderna enades om 2008. Då beslöt man att EU skulle minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2020, från 1990-års nivå. Man beslöt också öka andelen förnyelsebar energi till 20 procent - en fördubbling av andelen.
Skilda meningar om bindande - eller icke bindande mål
EU-kommissionen har tidigare antytt att man kommer att landa på ett utsläppsmål på 40 procent, men det finns inom institutionen stora motsättningar mellan miljö- och industriintressen. Likaså är det ännu oklart om kommissionsförslaget också kommer att innehålla ett förnyat mål om förnyelsebar energi, samt om det kommer att vara bindande eller inte. Den huvudsakliga skiljelinjen går mellan de EU-länder som även fortsättningsvis vill ha tre mål och de som förespråkar ett utsläppsmål. Denna fråga splittrar även medlemsländerna i Ministerrådet. Framför allt Storbritannien och Polen motsätter sig ett förnyat mål för förnyelsebar energi, medan Tyskland och Frankrike vill förnya målet.
Europaparlamentets utskott röstade ja till tre bindande mål
Europaparlamentet röstade i utskottet förra veckan den 9 januari för tre bindande mål: 40 % minskade utsläpp av växthusgaser, 30 % förnybar energi och 40 % energieffektivisering till år 2030.
Fortfarande har inte Sverige officiellt tagit ställning i frågan i skrivande stund. I Sverige pågår just nu förhandlingar dels mellan allianspartierna, som har olika åsikter, dels mellan de olika departementen. I förhandlingarna med EU är det till exempel Miljödepartementet som förhandlar om utsläppsmålen, medan frågorna om förnybar energi och energieffektivisering ligger hos Näringsdepartementet. Men regeringen ska ha en gemensam syn.
EU-kommissionens planerar den 22 januari att presentera sitt förslag. Tanken är att EU:s stats- och regeringschefer sedan ska godkänna förslaget på ett toppmöte den 20-21 mars. Först därefter kommer EU-kommissionen utarbeta konkreta förslag som Europaparlamentet och Ministerrådet kan ta ställning till.
För mer information kontakta:
Mona Mansour, Senior Adviser European Affairs, angående energimålen.
Martha Bahta, Policy Adviser, angående klimatmålen.
/Martha Bahta
Klimatpolitik
De beslut som tas inom EU:s klimatpolitik har inverkan på regionens näringsliv och invånarnas livsmiljö. Utöver de klimat- och energirelaterade målen främjar EU arbetet med en ökad biodiversitet, en hållbar användning av naturresurser, att motverka hälsoproblem orsakade av klimatförändringar, ett hållbart jordbruk och att säkra EU:s livsmedelsförsörjning. Norra Sverige har speciella förhållanden såväl befolkningsstruktur som klimat vilka måste tas hänsyn till vid utformandet av unionens lagstiftning.
Kontaktperson: Carina Christiansen
Mer information