Nedan följer en första analys av utfallet av budgeten som beslutades av EU:s stats- och regeringschefer den 8 februari och hur det ser ut att falla ut för länen i Övre Norrland. På följande länk finns därtill en kompletterande uppdaterad "State of Play" om utfallet och förhandlingsläget efter Toppmötet och hur vägen framåt kan se ut. 

Kompletterande "State of Play" efter budgettoppmötets beslut
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

"State of Play": Ministerrådets budgetbeslut den 8/2 

Ministerrådet enades till slut om EU:s långtidsbudget 2014-2020

Vid det extra toppmötet med EU:s stats- och regeringschefer den 7-8 februari kunde till slut de 27 medlemsländerna enas om en budget för EU kommande programperiod. Det var andra försöket efter det extra toppmötet i november då ingen enighet kunde nås. Det var intensiva förhandlingar in i det sista för att få med alla 27 länder på överenskommelsen.

Minskad totalbudget med närmare 100 miljarder Euro 2014-2020  

Beslutet innebar en ytterligare minskning av EU:s samlade budget mot de förslag som tidigare legat på bordet för förhandlingar och för första gången i EU:s historia drar EU-länderna ned på den gemensamma budgeten till att kostnadsmässigt hamna på i runda tal 1% av EU-ländernas samlade Bruttonationalinkomst (BNI). Samtidigt skall ländernas faktiska kostnader för den direkta avgiften till EU enligt Ministerrådets beslut motsvara maximalt 0,95% av den samlade Bruttonationalinkomsten. Det kan jämföras med EU-Kommissionens ursprungliga förslag som presenterades sommaren 2011 och motsvarade en budgetnivå om c:a 1,1% av EU:s samlade BNI vilket utsades i princip vara en ren framräkning av de faktiska kostnaderna för EU vid den tidpunkten med lite påslag på framförallt önskade resurser till gemensamma infrastruktursatsningar.

I faktiska tal innebär minskningen, att EU-kommissionens föreslagna justerade budget - förslaget från 2011 justerades under 2012 för uppdaterade prognoser samt Kroatiens kommande inträde - om i runda tal 1.050 miljarder Euro för hela sjuårsperioden 2014-2020 nu landar på 960 miljarder Euro för EU28, att jämföra med runt 977 miljarder för innevarande budgetperiod för EU27 (utan Kroatien). Jämfört med Kommissionens förslag handlar det om en minskning på runt de 100 miljarder som spekulerats i att striden kommit att handla om och där länder som Sverige och Storbritannien drivit på för en större minskning medan andra länder, framförallt nettobidragstagarna tillsammans med Europaparlamentet, försvarat Kommissionens förslag. För Sveriges del utsägs att de samlade effekterna vad gäller avgiften till EU med de neddragningar som görs och även med en minskad rabatt, dock mindre minskning än från början föreslagen, landar på något under dagens avgift om dryga 32 miljarder kronor per år.

De kommande stukturfondsnivåerna med positivt utfall för Övre Norrland

Den så kallade sammanhållningspolitiken med EU:s strukturfonder minskar mot Kommissionens förslag, men en relativt mindre minskning om c:a 4% och i enlighet med tidigare spekulationer slog det minst på de fattigaste regionerna med en BNI under 75% av EU-snittet, som till och med fick en marginell ökning på runt en 1% mot det ursprungliga förslaget. Även de extra medlen för infrastruktur i den så kallade sammanhållningsfonden till dessa regioner klarade sig med en mindre minskning. De mer utvecklade regionerna med en BNI över 90% av EU-snittet, som Sveriges alla regioner tillhör, fick se en minskning med 7%. Hårdast drabbades de så kallade övergångsregionerna med en BNI på mellan 75% och 90% av EU:s genomsnitt, som fick en neddragning om 19%, dock mindre än en del tidigare förslag.

Störst minskning drabbade dock, ganska väntat, det territoriella samarbetet mellan regioner i olika länder, som drogs ned med 23%. Det motsvarar ungefär dagens nivåer eftersom Kommissionen för sin del velat höja de fondmedlen kraftigt i sitt budgetförslag. Den regel om maximalt 150 km över vatten för att räknas som gränsregion blev nu också kvar, vilket gynnar Sveriges gränsregioner, såsom Övre Norrlands gränsområden mot Norge och Finland, eftersom pengarna till gränssamarbeten annars skulle fördelats på fler.

Det positiva för Övre Norrland och övriga regioner i Northern Sparsely Populated Ares (NSPA) inom EU, är därtill att den ökning om 50% av den extra bonusen för våra områden som förhandlades fram under det tidigare toppmötet, slogs fast i detta beslut. Kommissionens ursprungliga förslag om en extra pott för Outermost-regionerna och NSPA motsvarande 20 Euro per person i dessa områden höjdes med andra ord till att motsvara 30 Euro, eller en ökning av den sammanlagda potten från föreslagna 926 miljoner Euro för sjuårsperioden till nu fastslagna 1.387 miljoner Euro. Även med de generella neddragningarna i övrigt ser den sammantagna effekten positiv ut för regionens tillgång till strukturfonder 2014-2020. Det kan noteras att den extra allokeringen i EU-kommissionens förslag är den enda egentliga budgetpost som i förhandlingarna fått se ett tillskott.

Allmänna neddragningar i övrigt och särskilt på infrastruktursatsningarna

I övrigt fick jordbrukspolitiken se en viss neddragning, om än också på sammantaget samma nivåer som sammanhållningspolitiken, det vill säga runt 4% i neddragning mot Kommissionens förslag, ganska jämnt fördelat mellan det rena jordbruksstödet och landsbygdsutvecklingsmedlen.

De fonder som drabbades av större neddragningar var i slutändan de som inte har tydliga nationella "påsar". Forskningssatsningen inom det kommande forskningsprogrammet Horizon 2020 ligger inbakat i budgetposterna tillsammans med utbildningsfonderna inom Erasmus-programmet och en rad andra mindre fonder, som sammantaget minskades med runt 15% mot Kommissionens förslag. Ministerrådet uttalar att det ändå skall innebära en reell ökning mot nuvarande nivåer, men är svårt att se igenom innan den samlade budgetpostens faktiska fördelningar blivit kända. Det är i alla fall en neddragning mot Kommissionens förslag, så långt är klart, och i det kan budgetnivåerna för Horizon 2020 sägas vara i och för sig högre än under innevarande period men egentligen i realiteten redan i det förslaget mest bara en framräkning av de faktiska årliga utbetalningsnivåerna de sista åren bortsett från särskilt destinerade medel till jordbruksforskning som Kommissionen därtill hade lagt in.

Störst minskning har dock förslaget om det så kallade Connecting Europe Facility för infrastruktursatsningar inom EU fått se och på totalen handlar det om en halvering av de anslagen genom en neddragning motsvarande 48%,  dock fördelat lite olika inom den budgetposten. Satsningarna på ICT såsom bredbandsutbyggnad elimineras i princip, från 9,2 miljarder Euro till 1 miljard för hela perioden (-89%) medan Energiinvesteringsområdet minskas från 9,1 miljarder Euro till 5,1 (-43%). Vad gäller det som skall kunna satsas på TEN-T, EU:s järnvägs- och infrastukturstråk såsom Botniska korridoren, dras det ned med 39%, från Kommissionens 21,7 miljarder Euro till 13,2 miljarder. Det innebär fortfarande en ökning från innevarande programperiodens c:a 8 miljarder, men är samtidigt förstås små pengar ställt mot behoven och föreslagna investeringsprojekt.

I övrigt får de gemensamma satsningarna på EU:s inre säkert och trygghet respektive det globala engagemanget se en minskning på runt 16% vardera mot EU-kommissionens förslag och även den interna administrationen drogs ned något mer än i tidigare förslag, motsvarande c:a 2,5%.

Förhandlingarna fortsätter nu med Europaparlamentet i fokus

Nu är det av de 27 medlemsländerna fattade beslutet föremål för Europaparlamentets ställningstaganden och även om parlamentet inte har makt över budgetposterna som sådana, så finns möjligheten för parlamentet att säga nej till det Ministerrådet enats om. Det ger förstås möjligheter till att indirekt kunna påverka även de ingående budgetposterna om hotet om att lägga in veto mot budgeten som helhet blir en möjlig realitet. Föga förvånande har ledarna för de stora partigrupperna i parlamentet redan uttalat kritik mot den budget för EU som nu ligger på bordet.

Bland annat lyfts från parlamentets sida, att budgeten med förslaget om ett utgiftstak om 1% av EU:s BNI men bara avgiftsfinansiering motsvarande 0,95% av BNI i realiteten är underfinansierad med sammantaget i storleksordningen 50 miljarder Euro om inte de pengarna tas in på andra vägar om alla medel tillfullo utnyttjas under hela sjuårsperioden. En öppen fråga är vilken bäring diskussionerna om en finansiell skatt som ett antal av EU:s länder enats om att utreda, kan ha i denna del. 

Det kommer med andra ord att bli fortsatta förhandlingar innan det slutgiltigt är en långtidsbudget för EU på plats.  

/Mikael Janson

Läs uppdaterad kompletterande "State of Play" efter budgetbeslutet här

Läs "State of play" inför extra toppmötet om EU: budget ("Rond 2") här

Läs North Swedens nyhetsuppdatering om överenskommelsen här