Den 7 februari lämnade Åsa Ågren Wikström, vice ordförande i Regionala Utvecklingsnämnden Region Västerbotten och ledamot i Europeiska regionkommitténs (CoR) utskott för miljö, klimatförändringar och energi, ett utkast till yttrande gällande omarbetningen av EU:s förordning om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) och förordningen om ansvarsfördelning (ESR). I utkastet kritiserar Åsa EU-kommissionens förslag till reviderade förordningar. I utkastet till yttrandet föreslår hon bland annat en reducering av det föreslagna EU-målet om kolinlagring från 310 till 225 miljoner ton CO2-ekvivalenter till 2030 och en tydligare balans mellan kolsänka/miljöhänsyn och brukande av skogen samt substitution.  

Utkastet till yttrande kommer att diskuteras och omröstas när Regionkommitténs utskott för miljö, klimatförändringar och energi (ENVE) sammanträder den 10–11 mars. Den 27–28 april väntas yttrande antas av plenum i Regionkommittén. 

En del av EU:s klimatpaket Fit for 55  

Förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (Land Use and Land Use Change and Forestry, LULUCF) och förordningen om ansvarsfördelning (Effort Sharing Regulation, ESR) är två lagar som ingår i EU-kommissionens klimatpaket Fit for 55. Klimatpaketet är en central del av den europeiska gröna given och syftar till att nå en 55-procentig utsläppsminskning av växthusgaser till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. 

LULUCF-förordningen behandlar hur EU kan öka koldioxidbindningen inom marksektorerna genom kolinlagring i skog och mark för att reducera klimatpåverkan, och ESR-förordningen upprättar årliga, bindande mål för minskningar av växthusgasutsläpp som varje medlemsstat ska uppnå under perioden 2021–2030. Syftet med förordningarna är att verkställa nödvändiga klimatåtgärder för att uppnå målen inom Parisavtalet. Efter 2030 föreslås en kombinerad marksektor (LULUCF och icke-CO2-utsläppen från jordbruk) med målet att uppnå sektoriell klimatneutralitet på EU-nivå från 2035.  

Efterfrågar bredare systemperspektiv på användningen av skogen 

I Åsa Ågren Wikströms utkast till yttrande efterfrågas en helhetssyn på skogsbruket från EU:s sida och en förståelse för länders olika förutsättningar att binda koldioxid, såväl på nationell som regional och lokal nivå. Ågren Wikström betonar betydelsen av ett bredare systemperspektiv för att ta ett helhetsgrepp på hur koldioxidbindning i skog, produktanvändning och bioenergi från skogen kan bidra till att minska klimatpåverkan.  

I utkastet till yttrande föreslås följande ändringar: 

1. Det övergripande EU-målet bör reduceras från 310 till 225 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030, i enlighet med EU:s klimatlag. Dessa ska fördelas enligt nuvarande princip. Varje medlemsstat ska senast den 30 juni 2024 inkomma med ytterligare nationellt bidrag till ett ökat mål för nettoupptag av växthusgaser som baseras på ländernas faktiska potential att öka sin kolinlagring. Det nationella bidraget ska även innehålla information och mål om att sänka utsläppen eller öka upptaget av växthusgaser från åkermark, gräsmark och våtmarker i relation till de rapporterade värdena för 2016, 2017 och 2018.  
2. Yttrandet ger förslag på hur man kan balansera LULUCF som kolsänka och för miljöhänsyn med substitution och brukande av skogen.  
3. Yttrandet säger nej till en gemensam sektor för markanvändning och andra utsläpp från jordbrukssektorn med argumentet att en sådan riskerar att utsläpp från jordbruksmark i ett land förväntas kompenseras av upptag på skogsmark i ett annat land. Det viktigaste är att jordbruket jobbar med sina egna utsläppsminskningar.  
4. LULUCF är ett rapporterings- och redovisningsramverk för koldioxidutsläpp och -upptag i koldioxidpooler och bör tillhandahålla en vetenskapligt baserad robust och fullständig redovisning av markens kolflöden. Förordningen bör inte utvidgas till att omfatta övervakning och rapportering under andra politikområden, som regleras i annan lagstiftning.  
5. Yttrandet säger nej till krav på enbart fjärranalysbaserade system så kallad wall-to-wall mapping, på grund av risken för systematiska fel. Den stickprovsbaserade skattningen som görs i till exempel Riksskogstaxeringen i Sverige ska fortsatt vara tillåten. 

Risker för skogsbruket med föreslagna motstridiga mål 

De höjda ambitionsnivåerna inom LULUCF-sektorn får, enligt utkastet till yttrande, inte leda till att användningen av hållbara biobaserade produkter från skogen med potential att ersätta fossila produkter minskar, eller att import av råvaror från länder utanför EU med osäkert ursprung ökar som resultat av att EU låter skogen stå i syfte av kolsänka. Genom yttrandet föreslås snarare att EU-kommissionen bör öppna upp för ett mer aktivt skogsbruk för att öka kolinbindningen genom ökad tillväxt och för att göra skogarna mer motståndskraftiga mot bränder och angrepp från skadegörare vilket på sikt säkerställer skogarnas förmåga att binda koldioxid. 

Läs EU-kommissionens förslag på revidering av LULUCF här. 

Läs EU-kommissionens förslag på revidering av ESR här.  

/Vilma Johansson