Årets Logistikdag norr anordnades av Norrbottens handelskammare den 17 november för nionde året i rad. Då logistikdag norr anordnades för första gången närvarade ett 30-tal besökare. Sedan dess har intresset ökat med deltagare som även planerar in andra logistikmöten i norra Sverige i sammanslutning till konferensen. I år, där över 200 deltagare deltog från hela Sverige, riktades fokus mot utvecklingsmöjligheter kontra brister och behov som finns kopplat till logistik och infrastruktur i norra Sverige, inte minst med tanke på de enorma investeringar som planeras i Norrbotten och Västerbotten för ett flertal gröna industrietableringar. Fyra frågor riktades mest uppmärksamhet; det trängande behovet av en snabb utbyggnad av tåginfrastruktur, hur man säkrar energiförsörjningen, komplicerade tillståndsprocesser och bristen på kompetens.  

En samhällsomvandling väntas i norra Sverige 

Dagen inleddes med att Linda Nilsson, VD på Handelskammaren i Norrbotten välkomnade alla deltagare och berättade om den uppmärksamhet som ägnats flertalet gröna industrisatsaningar som pågår i Norr- och Västerbotten. Enligt handelskammaren uppgår investeringarna som ska satsas enbart i norra Sverige de kommande åren till 1070 miljarder. Detta kommer givetvis ge ringar på vattnet och medföra behovet av fler investeringar i regionen på lång sikt, sa Nilsson. Därefter lämnades ordet över till moderatorerna Elin Stenvall, internationell samordnare vid Norrbottens handelskammare och Joakim Berg, projektledare vid Norrtåg. 

De inledande presentationerna kom att handla om den samhällsomvandling som väntar i norra Sverige där en välutvecklad infrastruktur och kompetensförsörjning är nyckeln för en konkurrenskraftig och hållbar ekonomi. Investeringarna i norra Sverige innebär en ökning av leveranser där det finns potential att flytta leveranser från väg till tåg eller vatten vilket i sin tur kan föra med sig samhällsvinster för norra Sverige. En viktig fråga var de flaskhalsar som finns i de nationella transportstråken där flertalet talare lyfte fram vikten av Malmbanan som inkluderas i Sveriges nationella transportplan. Även problematiken kopplat till energiförsörjning och tillståndsprocesser debatterades livligt. Men diskussioner om samhällsomvandlingen kom även att handla om att alla aktörer bör engagera sig i kompetensförsörjningsfrågan. Hur lyfter vi fram städer och regioner så att de blir attraktiva i hela landet? Hur får vi till ett helhetserbjudande för att locka arbetskraft från södra Sverige och också från andra delar av världen till norra Sverige? Behovet av arbetskraft i norr är nämligen brådskande, inte minst med bakgrund av Northvolts etablering i Skellefteå som kommer att uppbära fler än 10 000 nya arbetstillfällen med tanke på alla samhällstjänster som måste till kopplat till industrietableringen, för att inte nämna H2 Green Steel som kommer att innebära en liknande utveckling för Bodens kommun. 

Utmaning med elektrifiering och tillståndsprocesser 

LKAB som profilerar sig som EU:s ledande gruv- och mineralaktör representerades av direktör Bo Krogvig som tryckte på utmaningen med tillgången till energi då efterfrågan på stål i EU förväntas öka med cirka 50 % vid 2050. Då LKAB har som ambition att skapa ny industri av dagens gruvavfall och planerar att göra massiva investeringar 10–15 år framåt för en global omställning för järn- och stålindustrin menade han att energiförsörjningen måste säkerställas. Catharina Elmsäter-Svärd, VD Byggföretagen, framförde att alla samhällsaktörer måste samverka i utvecklingen av elektrifieringen där tillståndsprocesser tar för lång tid idag. För att förbättra tillståndsprocesser i Sverige krävs därtill att vi vidgar synen på miljö lokalt till klimat globalt. Lars Wallgren, Logistikchef Kaunis Iron som profilerar sig inom världens mest hållbara järnmalm berättade om dagbrottet i Pajala med målet om fossilfri gruvdrift 2025. I dagsläget väntar man på tillstånd om att få fortsätta verksamheten. Blir det ett nej kommer verksamheten läggas ned, var Wallgrens besked.  

Behovet av en väl fungerande och hållbar infrastruktur i hela Sverige till kontinenten 

Ingela Bendrot, VD på Nya Ostkustbanan och Elisabeth Sinclair, projektledare Norrbotniabanegruppen, fick därefter frågor från Joakim Berg, kring norra Sveriges behov av utveckling av infrastruktur i EU:s transportnät.  

Vi måste utveckla de sträckor som fortfarande är flaskhalsar, betonade Sinclair. Hittills har Trafikverket gjort ansökningar om medfinansiering från EU för relativt små belopp. Nu måste vi ta ett ordentligt tag och se till att vi får till några miljarder, fyllde Bendrot i. Sinclair lyfte en även den uppmärksamhet som finns på EU-nivå för norr där bland annat EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppmanat EU att lyfta blicken mot norra Sverige och Norden. Vi hoppas att regeringen justerar den nationella transportplanen där Trafikverket i dagsläget prioriterar höghastighetsbanor i södra Sverige där 107 miljarder ska investeras, sa Sinclair. På frågan om när kan Norrbotniabanan kan vara klar svarade Sinclair att stomnätet ska vara klart 2030 enligt EU varvid man hoppas på ännu starkare stöd från regeringen. För dubbelspåret längs med Ostkustbanan saknas det för tillfället pengar för att möjliggöra att hela sträckan kan byggas. Vi är i en fas där många saker har påbörjats men investeringar och konkreta planer med stöd behövs för att färdigställa spåren, avslutade Bendrot. 

Inom ramen för samma samtalsämne berättade Christoffer Westerberg von Bothmer, projektledare Botniska korridoren, om analysen “Botniska korridoren minskar kostnaderna för långväga godstransporter“ som visar på hur brådskande behoven av investeringar är för Botniska korridoren. Förutom att påverka den nationella transportplanen kretsar vårt fokus på att EU-kommissionen ska presentera ett nytt förslag inom det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) inom kort där det gäller att påverka EU för att få in fler urbana noder på EU:s transportkarta, sa Westerberg von Bothmer. Erik Bohman, från H2 Green Steel, sa att H2GS är beroende av Malmbanan och att H2GS helst vill producera regionalt varvid hållbara logistikkorridorer är ett måste. Om det strategiska valet att etablera etableringen i Boden, underströk han:

- Den som vill göra något liknande som vi gör kommer ha svårt att hitta en lika bra plats.

Från nationell nivå deltog Anders Åkesson, förste vice ordförande i Riksdagens trafikutskott, som berättade att Trafikverket ska publicera en ny transportplan den 30 november. Åkesson informerade även om att Trafikverket hade fått i uppdrag att ta fram ett tilläggsdirektiv utöver det vanliga direktivet för att fånga upp vad som behöver göras i norra Sverige snabbare och rapportera det till riksdagen den 22 november. Gällande den nationella transportplanen lade Åkesson till att man är öppen för ”kreativa investeringar” där andra aktörer kan gå in i infrastrukturprojekt, vilket är positivt för norra Sverige. 

Positivt var att Åkesson även lyfte fram den samverkan och goda samarbete som han menar präglar Norrbotten som bidragit till regionens samhällsutveckling. Till skillnad från andra län eller kommuner som ofta strider om investeringar har man i Norrbotten samverkat över kommungränser och sett förutsättningarna framför konkurrensnackdelarna för regionen norra Sverige med investeringar på olika håll, poängterade Åkesson. 

/Julia Hanson 

Läs programmet för Logistikdag norr 2021 här. 

Läs Botniska korridorens analys här.   

Tips: Botniska korridoren höll i ett webbinarium ”Vad är framtiden för en grön industri utan grön infrastruktur?” den 23/11 kl. 14:00. Webbinariet går att se i efterhand här.