Årets Sveregkonferens skedde i digital form och gick under namnet ”Nya program, nya möjligheter - hur kan EU stärka lokal och regional utveckling?” och som namnet antyder var syftet att utforska vilka möjligheter kommande långtidsbudget innebär för lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Programmet var indelat i två delar där den första timmen gav en övergripande bild av EU:s långtidsbudget och återhämtningspaket Next Generation EU, samt uppdateringar om fonderna inom regionalpolitiken och Horisont Europa. Den andra delen lyfte EU-kommissionens förslag till etablering av synergier mellan den Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) och andra EU-program. Bland flertalet aktörer deltog bland annat EU- kommissionens generaldirektorat, DG REGIO, Sveriges ständiga representation vid EU, Vinnova och Tillväxtverket.

EU:s kommande långtidsbudget

Lars Danielsson, ambassadör vid Sveriges representation vid EU, fick inledningsvis frågan hur EU ska tackla en rad stora utmaningar som unionen står inför samtidigt som tiden rinner ut då en ny långtidsbudget förväntas vara på plats vid årsskiftet 2021. Danielsson betonade det naturliga i förekomsten av kriser i EU då unionen präglas av olika nivåer av styrning vilket inte sällan skapar kriser. I dagsläget står Europaparlamentet och Ministerrådet inför tre huvudsakliga frågor som återstår att räta ut i de pågående förhandlingarna om nästa långtidsbudget. Den första frågan rör möjlighet till förändringar i det nuvarande budgetförslaget. Danielsson annonserade att eventuella förändringar kommer vara marginella då utrymmet för att förändra budgeten är mycket begränsad. Den andra frågan rörde rättsstatsmekanismen där det ska finnas en möjlighet för kommissionen att varna om vissa medlemsländer bryter mot rättsstatens principer som därmed riskerar att få reducerade utbetalningar från EU:s budget. Förhandling pågår om hur detta ska fungera. I dagsläget vill majoriteten länder vill se en tydlig mekanism medan en liten andel länder inte vill veta av en sådan mekanism. Fråga nummer tre rör ifall EU ska införa egna inkomstkällor, med egna skatter och avgifter i större omfattning än idag i syfte att expandera budgeten. Sverige anser att beskattning är en nationell fråga och det återstår frågetecken kring vad för skatter och avgifter det skulle röra sig om.

Danielsson meddelade att långtidsbudgeten i stora drag beräknas vara på plats vid årsskiftet. Detta då det tyska ordförandeskapet har haft som mål att komma fram till en överenskommelse om budgeten i oktober så att den vanliga budgeten kan börja rulla ut vid årsskiftet. Utbetalning av medel från återhämtningsverktyget Next Generation EU med fokus på digital omställning och gröna given kommer dock att dröja en bra bit in på nästa år då varje medlemsland ska utarbeta en så kallad nationell återhämtningsplan utöver att medlemsländerna ska komma överens. Sverige kommer troligen ta del av 40 miljarder kronor till åtgärder som ska gå till en grön omställning och digitalisering. De nationella återhämtningsplanerna ska vara färdiga senast i april 2021 varvid dessa medel kommer att försenas därefter. Huruvida och i så fall på vilket sätt regionerna får ta den av den svenska nationella återhämtningsplanen är en fråga som återstår då planen hanteras av näringsdepartementet i Stockholm och ska godkännas av EU-kommissionen. Här är det viktigt att regionerna är på tårna. Ett viktigt budskap till regionerna var att den överenskommelse som stats- och regeringscheferna presenterade i juli står fast även om det kan komma att bli marginella förändringar i budgeten. Vad som är viktigt att komma ihåg enligt Danielsson är att även om flerårsbudgeten i sig innebär att vi får ett något lägre återflöde än vad vi har i innevarande budgetperiod, får Sverige ”ohyggligt mycket mer” om man lägger till återhämtningsfonden.

Synergier mellan regionalpolitiken och andra policyområden

EU-kommissionens återhämtningsinstrument Next Generation EU presenterades i maj 2020 och sträcker sig över diverse fonder och program som syftar till att bidra till EU:s återhämtning i sviterna av Covid-19. En utmaning för EU att organisera är att alla fonder och program ska bidra till en grön och digital omställning. EU-kommissionens ambition är att utforma programmen så att de ska tillåta samverkan och motverka motsättningar. Jeanette Lund, näringspolitiskt råd vid Sveriges ständiga representation vid EU, berättade att det kommer att finnas en ökad möjlighet att göra överföringar mellan EU:s strukturfonder och olika sektorsprogram, till exempel Horisont Europa.

Under webbinariet tilläts deltagarna ställa frågor där en återkommande fundering var hur ERUF och återhämtningsinstrumentet kommer verka parallellt på ett bra sätt. Helena Sundblad Schäfer, DG REGIO, berättade att det krävs en tydlig skiljelinje mellan dessa för att kunna koordinera fonderna på ett lämpligt sätt då båda fonder ska följa EU:s landspecifika rekommendationer. DG REGIO har under en längre tid arbetat för att lägga grundpelarna för ERUF inför kommande programperiod. Utifrån regionernas synpunkter har man upprättat en rapport om vad ERUF-programmen bör handla om i Sverige. Sundblad Schäfer uppmanade regionerna att se över sammanställningen så att de allra nödvändigaste villkoren är uppfyllda innan den skickas till EU-kommissionen.

Programmering av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF)

Webbinariets andra del ägnades åt programmeringen av ERUF och kopplingen till de konkurrensutsatta sektorsprogrammen, så som Digitala Europa och Horisont Europa. Diskussionerna kretsade kring hur strukturer skapas som möjliggör samverkan mellan olika typer av finansiering som gör att insatser på lokal, regional, nationell och europeisk nivå kompletterar och förstärker varandra. 

Av de mest tydliga exemplen på kopplingar är programmet för ett digitalt Europa och etablerandet av europeiska digitala hubbar som innefattar en stark koppling till smart specialisering och regionalfonden. Att medfinansiera hubbarna med ERDF har lyfts som en möjlighet men kräver då anpassning i de regionala programmen, och bör i så fall ta höjd för möjligheten utan att låsa in medel, enligt paneldeltagaren Johan Lindberg, Vinnova.

Under diskussionerna lyftes tankar att smart specialisering inte bara bidrar till att utveckla regionen internt utan även möjliggör internationalisering. När regionerna kartlägger sina styrkor kan de även hitta kompletterande resurser i andra regioner. Det möjliggör interregional samverkan kring testbäddar, affärsmodeller och interregionala projekt med stöd av de olika program som EU nu upprättar. Framförallt inom Interregionala innovationsinvesteringar (I3) som ska användas för att koppla upp regionala innovationsmiljöer (S3) med kompletterande europeiska system. 

Två av paneldeltagarna, Madelene Nilsson, ansvarig för smart specialisering på Tillväxtverket, och Karin Aase, enhetschef för EU-relationer på Vinnova, belyste vikten av forskning och innovation inom ramen för ERUF. Nilsson beskrev den internationella komponenten i regionalfondsprogrammen som ett högre krav på regionerna men även som en möjlighet att uppmuntra aktörer att ta steget till gemensamma europeiska forsknings- och innovationsinsatser.  

Nilsson utryckte att regionalfonden kan fungera som en språngbräda till nationella och internationella projekt som förutom finansiering också erbjuder möjligheter till erfarenhetutbyte. Med ett proaktivt arbete finns även möjlighet att främja företagande, kluster och värdekedjor. Vidare uppmärksammade Aase om Vinnovas mål att göra Sverige till ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Hon lade tyngd vid Horisont Europa och hur programmet ska sikta mot gemensamma mål för långtidsbudgeten där det är viktigt att regionala, nationella och internationella nivån samverkar.

Håll utkik efter höstens kommande Svereg-konferenser på vår hemsida och nyhetsbrev!

/Elvira Ahlring och Julia Hanson