Mellan den 30–31 januari gick Forum Jämställdhet för första gången av stapeln i Luleå. Region Norrbotten tillsammans med Luleå kommun delade värdskap för konferensen och anordnande det öppna programmet ”Jag är här” som var gratis för alla och ägde rum parallellt med konferensens huvudprogram. Det öppna programmet bjöd på en omfattande uppvisning av det pågående regionala och lokala jämställdhetsarbetet på olika nivåer i Norrbotten.

Under Forum Jämställdhet som ägde rum i Luleå mellan den 30–31 januari fick åhörarna lyssna till en rad goda exempel på hur olika aktörer arbetar med jämställdhetsfrågor dagligen samt hur de vill bli bättre. Aktörer som på plats förutom Region Norrbotten och Luleå Kommun var bland annat Polismyndigheten Norrbotten, Norrbottens Länsstyrelse, Musikens makt, Rättighetscentrum Norrbotten, Män i förskolan Luleå kommun, Luleå Tekniska Universitet, (LTU) nätverket Män för Kärlek, Tjejjouren i Luleå kommun, Kunskapsnätverket för samisk hälsa, Norrbottensteatern och Sveriges kommuner och landsting (SKL). 

"Jag är här” - Det öppna programmet under Forum Jämställdhet

Förutom att jämställdhetsarbete är viktigt på regional nivå är det ett uppmärksammat ämne även på nationell och internationell nivå. Ett exempel på hur jämställdhetsarbete förankras lokalt enligt europeiska mål är att Norrbotten, liksom Luleå, skrivit under Council of European Municipalities and Regions (CEMR) deklaration om jämställdhet, även kallat borgmästaravtalet, som en rad europeiska kommuner och regioner står bakom. Regeringen har även satt upp jämställdhetspolitiska mål som regionala verksamheter, företag, regioner och kommuner ska följa. Under Forum jämställdhet drogs paralleller till dessa från och till.

Platsinnovation för ett attraktivt samhälle

Piteå Science Park var på plats liksom LTU för att tala om platsinnovation som handlar om attraktivitet. Platsinnovation handlar om att innovation ska bottna i platsens identitet och att man ska ta till vara på vad som är speciellt med samhället just på den platsen. Platsinnovation präglas av nytänkande och man jobbar inte gentemot enstaka sektorer i stuprör utan mellan fyra målgrupper vilka utgörs av invånare, besökare, företagare och forskare. Normkritisk visualisering är ett inslag däri med inspiration till inkluderande stadsmiljöer där alternativa perspektiv är särskilt viktigt. Exempel på projekt därom är normmedvetna förskolerum, utformade omklädningsrum för brandmän och feministisk stadsplanering. Det går att läsa mer om platsinnovation på LTU:s hemsida.

”Allt vi forskar om, prövar vi i verkligheten” – Helena Karlberg, VD på Science Park i Piteå.

Män för Kärlek – ”allt vi inte pratar om”

Män för Kärlek lyfte fram sig själva som inte enbart ett honnörsmedlemskap för män utan ett aktivt nätverk där man ska göra skillnad var och när man kan. Det är en verksamhet som samarbetar med Tjejjouren och besöker verksamheter såsom fackklubbar, skolklasser eller sportevenemang. Män för Kärlek driver frågor kopplade till mäns våld mot kvinnor, porrindustrin och mansrollen däri, samtycke, en sexistisk skämtjargong bland män. Ett mycket bra exempel på en nyligen genomförd aktivitet var att träffa nyanlända unga män som i förhand fick ställa anonyma frågor på lappar om sex och samlevnad.

Därutöver efterlyser Män för Kärlek en mer uppdaterad och genomarbetad utbildning i grundskolan om sex och samlevnad eftersom det finns oroande tendenser med dagens porrindustri där många unga individer hämtar inspiration och därmed erhåller skeva föreställningar om verkligheten.

Ett exempel på ett område där vi alla kan göra skillnad enligt Män för Kärlek är ”Fikarumskurage” där språket har en nyckelfunktion för att förändra den sexistiska jargongen på exempelvis en arbetsplats. Den välkända repliken - ”skämta inte sådär, det finns risk att någon blir ledsen” - är inte relevant menar de, utan det handlar snarare om att ta avstånd ifrån att acceptera att hjälpa till att vidmakthålla ett visst beteende.

Samisk hälsa

Kunskapsnätverket för samisk hälsa som är ett länsövergripande projekt i regionerna Norrbotten, Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Västerbotten och Sametinget, jobbar bland annat med frågan om vad som behövs för att kunna erbjuda en likvärdig vård eftersom det finns studier på att den samiska gruppen svenskar inte uppfattar att de erhåller det i lika hög grad som övriga svenskar. Enligt SKL:s skrivelse från 2014 har alla medborgare rätt till en vård på lika villkor vilket mer ingående innebär att insatser måste anpassas för att passa olika individers behov, vilket inte är samma som ”lika vård för alla”.

Jämställd regional tillväxt och samverkan för jämställda kommuner i Norrbotten

Monica Lejon från region Norrbotten lyfte fram ”Maktkedjan” som är hämtad från Sveriges nationella strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014–2020, där LTU gett kunskapsstöd om könsmönster i regionen. Maktkedjan är ett verktyg som trasslar ut vad som ryms inom organisationens maktsystem; vem som har tolkningsföreträde för regionens utmaningar och potential, prioriteringar med vilka aktörer och verksamhetsområden som synliggörs och värderas samt resursfördelning med fokus på vilka aktörer och verksamhetsområden som tilldelas finansiering.

Monica Lejon från Region Norrbotten, Malin Lindberg från LTU och Sara Nilsson från Jämställdhetsmyndigheten

Karin Forsman från Norrbottens kommuner berättade om hur jämställdhetsarbetet pågår i kommunerna och uppmärksammade CEMR:s deklaration om jämställdhet. Vidare berättade hon att både Boden och Luleå är modellkommuner för jämställdhet under 2019. Totalt finns 6 sådana modellkommuner i Sverige och det sker i samarbete med SKL där benchmarking och styrning och ledning är i fokus där man jämför utvecklingen mellan de olika kommunerna. Där arbetar man i tre olika nivåer, en politisk nivå i verksamheten, fokus på verkstad och effekter samt medborgarfokus med pilotverkstäder. Kommunrepresentanter från modellkommunerna har i uppdrag att uppmuntra till åtgärder i näringslivet och bland arbetsgivare att erbjuda jämställda villkor och jämställda politiska beslut.

"Kön spelar roll, det ser vi eftersom fler kvinnor än män lämnar Norrbotten. Det syns även döma av resultat i skolan, där flickor och pojkar uppnår olika resultat i skolan" – Karin Forsman, Norrbottens kommuner.

Karin Forsman, Norrbottens kommuner, om samverkan för jämställdhet i Norrbottens kommuner

/Julia Hanson