Den 28 november gick årets Arctic Futures Symposium av stapeln i Bryssel på temat en blick mot framtiden. Symposiet arrangeras av International Polar Foundation tillsammans med bland andra North Sweden. Frågor som lyftes under dagen var hur länder och aktörer i Arktis tillsammans med EU ska ta itu med klimatförändringarna, bygga hållbar infrastruktur och i det ökande intresset för Arktis beakta de arktiska invånarnas intressen. Mikael Janson från North Sweden öppnade symposiet och höll i det inledande passet. Från Region Västerbotten medverkade Mårten Edberg som talade om transportförbindelser i Arktis och Dieter Müller från Umeå Universitet som pratade kultur som drivkraft i Arktis.  

Hållbar utveckling för Arktis framtid

Arctic Futures Symposium är en årlig återkommande konferens om Arktis med deltagare från hela världen och såväl nationella som regionala företrädare tillsammans med EU. Det har anordnats sedan 2009 av International Polar Foundation och sedan tre år av även North Sweden. Mikael Janson, North Sweden, kunde i sin välkomsthälsning också hälsa välkommen till det första EU arktiska forum som kommer att hållas i Umeå i oktober 2019 i samspel mellan EU-kommissionen, svenska UD och norra Sverige. Årets konferens inleddes därefter med att diskutera hur Arktiska institutioner såsom Arktiska Rådet lever upp till att leverera hållbar utveckling för Arktis med bland annat Sveriges Arktiska Ambassadör Björn Lyrvalli en av diskussionspanelerna.

Därefter hölls tre tematiska sessioner för fördjupade diskussioner om transporter och logistik, kultur, innovationer och entreprenörskap samt blå tillväxt. Sociala värden uppmärksammades genom att tas upp från många håll under dagen. Bland annat omnämndes självmordsstatistiken som är hög bland ungdomar vilket är ett problem som deltagarna såg mycket allvarligt på.

 
Mikael Janson, North Sweden, välkomnar en fullsatt sal med arktiskt intresserade

Inledningstalare var Marie-Anne Coninsx, EU:s Arktiska ambassadör, som talade om att vi möter en tredje fas i Arktis. I pågående stund berörs hela världen av Arktis och utmaningarna är därför inte enbart regionala utan globala varvid ett multilateralt politiskt samarbete behövs då problem inte kan lösas av enstaka länder. Marie-Anne Coninsx efterfrågade därför att EU implementerar ett gemensamt förhållningssätt som präglar både traditionella näringars utveckling och sociala värden så att invånarna i Arktis inkluderas i en större utsträckning. 

Elle Merete Omma, EU-koordinator Samiska rådet, poängterade att den arktiska korridoren som från finsk sida drivs för att bygga järnväg från Rovaniemi till Kirkenes, som är tänkt ska föra Asien närmare EU och EU närmare den globala marknaden, kommer att påverka renarnas naturliga sätt att röra sig och att det är problematiskt att detta inte uppmärksammas under planeringsprocessen. Därför menar hon att EU har ett ansvar att utvärdera en eventuell arktisk korridor i Sápmi.

Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet

Det är viktigt att se möjligheter och inte bara utmaningar i Arktis, då Arktis inte är ett museum för omvärlden utan en attraktiv plats i förändring, vilket poängterades mer än en gång. Det fördes en diskussion om det arktiska rådet vars struktur och uppdrag där röster höjdes för att det behöver bli en något mer funktionell institution som tillåter en större insyn för de så kallade observatörsländerna utanför den inre kretsen av de åtta arktiska staterna till vilka Sverige hör och där EU:s strävan är att få en sådan formell observatörsstatus.

Behovet om att växla om till ett mer digitalt Arktis kom upp och ett av Finlands främsta mål som nuvarande ordförandeland i Arktisk Rådet är att bygga ut 5G för att uppnå en bättre anslutning och bättre service för arktiska invånare. Finland anser att EU:s ökade intresse för Arktis borde innebära att det betonas i större utsträckning i EU:s multifinansiella ramverk för 2021 – 2027 och Finland är därtill under hösten 2019 ordförandeland i EU.

Transportförbindelser och logistik i Arktis

Turistnäringen i Arktis ökar och kräver tillsammans med sådant som den energi av olika slag som produceras i Arktis utvecklas logistik och infrastruktur. I dagsläget är Ryssland närvarande i Arktis i mycket större utsträckning än de skandinaviska länderna och Arktis är därför i behov av nya typer av transportvägar som knyter samman rutter i den globala kontexten och det är en tydlig finsk prioritering inte minst. 

Mårten Edberg, infrastrukturstrateg på Region Västerbotten och samordnare för transportarbetsgruppen i Europaforum Norra Sverige, lyfte fram behov och potentialer i transportsystemet i norra Sverige kopplat till ekonomisk regional tillväxt, hållbarhet och kompetensförsörjning. Mårten Edberg berättade om norra Sveriges arbete för att utveckla transportsystemet inom EU:s transportpolitik för TEN-T och det goda samarbetet med Europakommissionens generaldirektorat MOVE och EU:s korridorsamordnare. EU-kommissionens förslag att förlänga korridornätet till norra delarna av Sverige mot även Norge samt Finland innebär en viktig strategisk ingång för EU till Arktis. Han poängterade även hur viktigt det är att sammankoppla Europas norra delar för att kunna skapa utbyte inom Arktis så att naturresurser i Arktis inte enbart tas upp för att föras ut från regionen. Det är dags att länderna från öst till väst i Arktis börjar diskutera hur man kan utveckla detta tillsammans. Ett problem idag är att EU inte har samma långsiktiga perspektiv som exempelvis Kina och Ryssland.

Mårten Edberg, Region Västerbotten, pratar om ett sammankopplat norra Europa

Kultur som källan till entreprenörskap 

Under symposiets sista del diskuterades hur kultur kan bli källan till entreprenörskap och företagande. Dieter Müller, Umeå Universitet, berättade om hur den samiska kulturen bidrar till ett ökat intresse för Arktis och att Norrland och Arktis har blivit varumärken som säljer med en kultur som lockar. Han kunde också peka på kulturhuvudstadsåret Umeå2014. Under sessionen fick deltagarna lyssna till flera konkreta exempel på entreprenörsdrivna projekt och kreativa verksamheter i de arktiska regionerna.

Dieter Müller, Umeå Universitet, i panel om vikten av kultur för att göra Arktis attraktiv

Det finns en entreprenöranda som ökat de senaste åren på exempelvis Färöarna där ordet ”entreprenörskap” inte ens existerade varvid det fanns en stor skepsis kring att starta sitt eget företag. Sandra Marja West, direktör på Riddu Riddu festival i norra Norge, berättade om festivalen som blivit en mötesplats för samer som där har möjlighet att berätta sina egna berättelser i konstformer. Festivalen i Riddu, ett litet samhälle på 800 personer, tar varje år emot cirka 7.000 besökare. Anne Lajla Utsi, Internationella Samiska Filminstitutet, berättade om filminstitutets start 2009 som kom till för att norska filminstitutet inte ville bidra till att finansiera samiska filmer. 

Blå tillväxt i Arktis med nya idéer för matförsörjning 

Innan dagen avrundades fördes diskussioner om hur den blåa ekonomins tillväxt i Arktis kan öka samtidigt som den präglas av en hållbar värdebaserad utveckling.

Då planetens befolkning beräknas öka med 30 % till 2050 kommer det krävas nya lösningar för att försörja människor med mat, där kan Arktis bidra genom att utöka den ekonomiska aktiviteten i de arktiska vattnen genom att kultivera havet i form av fiskodling, algproduktion och motsvarande så som gjorts på land genom årtusendena. Jorden täcks till 71% av hav medan enbart 2% av den totala jordytan idag brukas. 

Eftersom det finns en risk att naturarter och havsisens ekosystem försvinner i framtiden är det samtidigt viktigt att alla medlemsländer inför skyddade områden. FN håller också på att ta fram nya regleringar för världshaven som kan det innebära nya omställningar för inte bara Arktis utan alla hav på vår planet som inte tillhör nationella vatten.

EU:s utrikestjänst avslutade för fortsatt diskussion

Dagen avslutades med att Christian Leffler, vice Generalsekreterare på European External Action Service, EU:s utrikestjänst, sammanfattade dagen och EU:s fortsatt engagerade arktiska arbete, varefter Mikael Janson, North Sweden tackade alla medverkande för en lång och fullmatad dag och påminde om att det finns många Arktis, men allt handlar ytterst om människorna som bor i Arktis genom samverkan på alla nivåer.

I anslutning till Arctic Futures anordnade därtill EU:s utrikestjänst, EEAS, påföljande dag en heldags dialog med företrädare från den Arktiska regionen, såväl från norra Sverige, Finland och Norge som USA, Kanada, Island, Färöarna, Danmark och Grönland samt Ryssland men även Japan och Kina med flera utöver EU:s egna olika enheter för att diskutera trender och behov samt investeringsprioriteringar och anpassningar i EU:s regleringar och stöd. 

Fokus låg på digital uppkoppling, klimatarbetet samt tillväxt och hantering av havsområdena. Universitetet i finska Lapland har uppdragits att hålla i processen och ta fram underlag för EU:s utvärdering av utvecklingen i Arktis och vad som behöver göras och från norra Sverige kunde företrädare från Norrbotten, Västerbotten och North Sweden bidra till de olika gruppernas diskussioner för att föra in norra Sveriges och EU:s egna arktiska regionernas perspektiv som också är ett av fokusen för hela EU:s arktiska policy. 

/Julia Hanson

Läs mer om symposiet här

Läs mer om EU:s arktiska policy här

Läs om EU:s arktiska samråd här 

Läs om förra årets symposium här